ÅSIKT

Innan man har skaffat en familj

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det står H23A på dörren. Antagligen heter lektionssalen så, bokstäverna sitter på sned och siffran är skriven för hand. I salen sitter 20 stycken 16-17-åringar, Alléskolans klass BP 1-4. Sex flickor och fjorton killar. En fjärdedel av årets förstaårselever på byggprogrammet i Hallsberg.

Valet för de kommande åren ska vara klart inom några veckor, och olika yrkesarbetare har med byggfackens hjälp bjudits in för att ge en bild av jobbet.

John Olov Ohlsson, eller JO, från Lillåns plåt berättar om arbetet som byggplåtslagare:

–?Jag har inget emot minusgrader. Men när det är ett par plusgrader, blåser och är blött, det är då man fryser.

Eleverna nickar, lite blygt.

Ohlsson försöker sälja in yrket. Det är fritt, och handlar om att skapa saker som finns kvar i många många år.

–?Och när våren kommer glömmer man vintern.

”Byggjobbare”?–?som det heter i nyhetsrapporteringen?–?är i själva verket yrkesarbetare, specialister. Eleverna har prövat att arbeta som snickare, betongarbetare, murare, målare, plåtslagare och anläggningsarbetare. Ändå bara några av de specialiseringar de nu ska ta ställning till. Kanske väljer några att utbilda sig till golvläggare, betongborrare eller ställningsbyggare.

Branschen, fack och arbetsgivare, är engagerade i gymnasiets byggprogram, ofta en bristvara på andra utbildningar.

Engagemanget ger kvalité, men prioriteringen av gymnasieeleverna kan komma i konflikt med andra vägar in i byggbranschen, till exempel vuxenutbildning.

När en byggelev fått anställning är det yrkeskommittén?–?fack och arbetsgivare?–?som utfärdar lärlingsboken och så småningom yrkesbeviset. I dag räcker inte platserna, trots konjunkturen. Efter ett halvår finns det elever från den senaste årskursen som inte fått en lärlingsplats.

Alla?–?lärare, elever och fackliga representanter?–?talar om vikten av kontakten med arbetsplatserna, och om lärlingssystemet som bygger på gymnasieutbildningen. Det är grunden för yrkesstolthet.

Nu finns en oro för att inte klara av kvalitetskraven. På Alléskolan har byggutbildningen mer än fördubblats på några år. De traditionellt 34 platserna har i år blivit 80.

–?Det är kommunen som bestämt. Vi var emot eftersom det inte är säkert att vi kan erbjuda bra praktik, säger Lars Åke Wall, lärare och ansvarig för byggprogrammet.

Det saknas byggnadsarbetare, i alla fall yrkesvana. Men hur ser det ut om två och ett halvt år, när BP 1-4 ska ha en lärlingsplats? Hur ska en bransch med våldsamma konjuktursvängningar kunna erbjuda trygga anställningar för utbildade yrkesarbetare?

För Martin Eriksson, Alexander Ramqvist och Frank Östlund i BP 1-4 är det för dagen ett avlägset problem. Nu ska de välja inriktning, och yrke. Martin tänker bli snickare, Alexander plåtslagare och Frank målare. Kanske jobba utomlands, i alla fall några år.

–?Det var en som sa det, att man ska passa på innan man skaffar familj.