ÅSIKT

Tänk om vi kunde få hela historien om Saab

Läs Ingvar Perssons ledare

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk. Ledarsidan driver opinion för jämlikhet, rättvisa, feminism och allas lika värde.

Medan valrörelsen pågår som bäst sitter en statlig utredare och funderar på ett internationellt register för svenska fartyg. I klartext kan det betyda att anställningsskydd och svenska avtal skulle försvinna och att också färjor och kustsjöfart kommer att bemannas av underbetalda sjömän från fattigare länder.

Dessutom skulle upp till 9?000 svenska sjömän förlora jobbet. Om detta har jag inte hört ett ord i val­rörelsen.

Däremot pratas det mycket om ”hushållsnära tjänster”. Där ska ”riktiga” jobb skapas. På Södermalm i Stockholm gjorde statsministern i veckan till och med skatteavdrag till en fråga om kollektivavtal.

Men inte ens städ­företagens egen organisation, Almega, summerar resultatet av rut-avdraget till mer än drygt 5?000 jobb, något mer än hälften av sjömansjobben. Andra, till exempel den tidigare TCO-ekonomen Roland Spånt, kommer fram till mycket lägre siffror.

Sanningen är naturligtvis att rut-avdraget inte handlar om jobb. Det är en fråga om bekvämlighet för väl­beställda i storstäderna. Och för besvärande många politiska journalister och mediechefer. I valet 2010 håller marginalväljare på att förvandlas till miljonärsväljare.

Det är verkligen inget fel på arbetskapaciteten hos regeringens företrädare. Titta bara på de pamfletter i bokform som lämnat kanslihuset.

Att integrationsminister Nyamko Sabuni lyckats tränga in en bokproduktion mellan premiärerna är kanske inte så konstigt. Integrationsfrågor står ju inte överst på regeringens dagordning.

Och att näringsminister Maud Olofsson presterat en bok med den märkliga titeln ”Ett land av Friherrinnor” – hon ser faktiskt ut som ett John Bauertroll på omslaget – beror nog mest på en flitig spökskrivare.

Men hur fick Sven Otto Littorin, mitt i krisen för den svenska arbetsmarknaden, tid att skriva en bok? En bok som han dessutom skrev helt själv.

Å andra sidan blev det ju det sista Littorin gjorde som minister.

I går kom i alla fall ännu en bok, med Maud Olofssons statssekreterare Jöran Hägglund vid pennan. Och den här gången är det riktigt spännande. Hägglund skriver om Saab-affären. Vilken historia.

Att hitta lösningar på en ödesfråga i förhandlingar med det amerikanska bilkapitalet, energiska sportbilsentreprenörer, och europeiska regeringar. Och tänk att göra det med en chef som Maud Olofsson, och med en hånfull huvudstadspress hängande över axeln.

Ändå önskar jag att Hägglund väntat en månad med att skriva boken. Då hade vi kanske fått hela historien.

Det har gått tungt för Degerfors de senaste omgångarna. Men precis som i politiken är det slutresultatet som gäller. Det är bara att kämpa på.