ÅSIKT

Björklund väcker ingen entusiasm

”Utbildningsministerns
inställning är ett
bekymmer”

”inte tillräckligt bra” Utbildningspolitiken betraktar yrkesutbildning som ett andrahandsval. Såväl de unga som samhället drabbas när utbildningen är av undermålig kvalitet.
”inte tillräckligt bra” Utbildningspolitiken betraktar yrkesutbildning som ett andrahandsval. Såväl de unga som samhället drabbas när utbildningen är av undermålig kvalitet.Foto: Foto: Scanpix
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är klart att man skulle kunna säga att Jan Björklund har otur. Samma dag som han permanentar den nya, gymnasiala lärlingsutbildningen präglar skandalerna kring det privata och nystartade Yrkesgymnasiet i Stockholm den inrikespolitiska diskussionen.

Skolans elever som sökt en väg rakt in i arbetslivet har i stället mötts av olämpliga lokaler, administrativt kaos och en skola som varken kunnat ge betyg eller praktik.

Utbildningsministern hade kunnat önska sig en annan inramning. Men egentligen borde han inte vara förvånad.

Haveriet på Yrkesgymnasiet i Stockholm är nämligen en bild av ett av gymnasieskolans stora problem. Ett problem som också följer Björklunds nya lärlingsutbildning.

Hela samhället drabbas

De yrkesförberedande utbildningarna i den svenska gymnasieskolan är inte tillräckligt bra. Det är både en fråga om kvalitet och volymer. För få söker – ny statistik avslöjar en ytterligare minskning – och eleverna får många gånger inte en tillräckligt bra utbildning.

Resultatet drabbar de unga, men också hela samhället. Om skolan inte utbildar yrkesarbetare måste det göras av arbetsgivaren. Det tar tid och kostar pengar, två tabubelagda ord i dagens slimmade arbetsorganisationer.

Samarbete nyckeln

Det finns exempel på utbildningar som lyckats höja kvaliteten, och rekrytera elever.

Utgångspunkten är alltid den samma. Ett samarbete mellan skolan och arbetslivet. Det gäller till exempel de teknikcollege som startats runt om i landet som ett sätt att knyta företagen närmare utbildningen.

Grundproblemet finns dock kvar, och under krisen har företagens satsningar på ungdomsutbildning ofta fått stå tillbaka. ”Det är en ständig utmaning att få folk att upprätthålla engagemanget”, säger Josefin Larsson på IF Metall till Dagens Arbete.

Det är en utmaning som alla som försökt att utvidga lärlingsutbildningen har mött, och där många försök har stupat.

Nu står Björklund inför uppgiften att skapa och vidmakthålla engagemang hos enskilda arbetsgivare och handledare, mitt i ett till gränsen pressat arbetsliv.

Här är utbildningsministerns inställning ett bekymmer.

För även om Björklund i går talade om arbetslivets behov, tycks han egentligen anse att yrkesutbildningen i första hand ska vara ett sätt att placera dem som inte platsar på ”riktiga” utbildningar, och en väg att lösa problem för skolan.

Frågan är, varför skulle det väcka arbetsgivarnas engagemang?

Den frågan fick inget svar i går, och den kommer inte att få något svar så länge utbildningspolitiken fortsätter att betrakta yrkesutbildningen som ett andrahandsval.

Aftonbladet
Ingvar Persson