ÅSIKT

Guantánamo – en symbol för rättslösheten

LEDARE

Det har gått precis tio år sedan fånglägret på den amerikanska Guantánamobasen öppnades. Lägret med sina kedjade orangeklädda fångar, burlika celler och omänskliga förhållanden har sedan dess varit den kanske främsta symbolen för den rättslöshet som brett ut sig i spåren av ”kriget mot terrorismen”.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Lägret på Guantánamo skapades för fångarna i detta krig. Fångar som varken betraktades som krigsfångar – med en krigsfånges rätt – eller som brottslingar med rätten att få sin sak prövad.

Afghanska nationalister, mer eller mindre hård­föra islamister och oskyldiga­ fåra­herdar burades alla in på Guantánamo.

Lägret byggdes på en amerikansk militärbas, utom räckhåll för människorättsorganisationer och domstolar. President Bush talade om ”illegala kombattanter” och godkände skendränkning som led i förhören.

Guantánamo är inte det enda fängelse där fångarna i ”kriget mot terrorismen” spärrats in. Men det har varit synligast i en arkipelag av hemliga fängelser och tortyrceller runt om i världen. Därav symbol­värdet.

Att stänga Guantánamo var ett av de löften som vann presidentposten åt Barack­ Obama. Ett sådant beslut var också ett av de första han undertecknande som president.

Ändå står lägret kvar, efter tio år. De amerikanska trupperna finns, liksom de svenska, kvar i Afghanistan. I Irak har den amerikanska armén dragit sig tillbaka, men våldet och motsättningarna fortsätter.

Efter tio års krig mot terrorismen är Guantánamol­ägret fortfarande en symbol­ för misslyckande och rätts­lösheten.