ÅSIKT

Jobben ger allt mindre trygghet

Många hemtjänstföretag i Stockholm saknar kollektivavtal.
Foto: Colourbox
Många hemtjänstföretag i Stockholm saknar kollektivavtal.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Häromveckan kunde tidningen Arbetet berätta att allt färre svenskar har tillgång till företagshälsovård, och värst är det för kvinnor i arbetaryrken. Sedan 1999 har andelen kvinnliga arbetare vars ­arbetsplats har ett avtal om hälsovård sjunkit från 71 till 53 procent.

För manliga arbetare är siffran i dag 65 procent och för högre tjänstemän knappt 80.

■ ■ ■

Ännu ett uttryck för den klass- och könstrappa som vi vet präglar vårt ­samhälle?

Naturligtvis, men frågan är om inte siffrorna också demonstrerar något mer. Att allt fler av de jobb som skapas – inte minst i den växande service­sektorn – inte ger de rättigheter vi förknippat med en anställning.

Det handlar förstås i hög grad om alla som tvingas arbeta med osäkra anställningsvillkor. Där är unga kvinnor över­representerade. Men det finns fler exempel på växande otrygghet.

När Kommunal i Stockholm i slutet av ­förra året gick igenom

de hemtjänstföretag som kommunen godkänt ­visade det sig att nästan hälften saknade kollektivavtal.

I klartext betyder det osäkerhet om ­lönen, men också att många av företagen ­antagligen saknar riktiga försäkringar för till exempel olyckor och omställning.

■ ■ ■

Direkt efter regimskiftet 2006 försämrade regeringen a-kassan. Resultatet blev att en halv miljon svenskar lämnade försäkringen. Självklart slog det inte blint. Om de som tjänar minst – oftast just arbetarkvinnor – är de som ska ­betala den högsta avgiften är det naturligtvis många som inte anser sig ha råd.

Kanske är det dags att inse att låg­löne­jobb inte bara handlar om låga ­löner, ­utan också om att stängas ute från viktiga trygghetssystem.

Och att det är arbetarkvinnor som ­oftast blir utestängda.