ÅSIKT

Grekisk nyvänster inspirerar Europa

Ingen tror på allvar att landet ska kunna betala sina skulder. Politiken har misslyckats, moraliskt och ekonomiskt.

1 av 7 | Foto: Jerker Ivarsson
Syrizas partiledare Alexis Tsipras håller sitt segertal.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Som opinionsundersökningarna förutspått fick vänster­partiet Syriza grekernas röster i gårdens val. Partiledaren Alexis Tsipras har gått till val för att få ett mandat att förhandla om krispolitiken och landets skulder. Det fick han med besked.

Också det nazistiska Gyllene Gryning går framåt, men det grekiska valet visar ändå att ekonomisk kris och missnöje inte måste få väljarna att söka sig till extremhögern.

Tsipras och hans parti står ­inför väldiga förväntningar. Valsegern kan visa sig vara den ­lätta utmaningen. Att regera Grekland blir sannolikt betydligt svårare. Ändå är den omedelbara frågan hur omvärlden – IMF, EU och Europeiska centralbanken – kommer att reagera.

De får skylla sig själva

Ekonomisk politik handlar alltid om moral. Frågor som f­ördelning, rättvisa och livschanser är moraliska.

När det gäller Greklands kris har moralen dock ofta ersatts av moralism.

Lättja, tidig pension och en allmän ovilja att göra rätt för sig. Så har krisen förklarats, och slutsatsen har varit given. Grekerna får helt enkelt skylla sig själva.

För en moralist är svaret på frågan hur den nya grekiska r­egeringen ska behandlas självklart. Den ska prompt sättas på plats.

Det är som om varken den e­uropeiska valutaunionen, den a­nsvarslösa kreditgivningen ­eller de djupa klyftorna i det grekiska samhället har med ­saken att göra. Tillsammans med en övertro på besparingar har den synen format omvärldens krav på Grekland.

Men ekonomisk politik är ­inte bara moral. Det handlar också om resultat och i Grekland är de inte uppmuntrande.

Besparingspolitiken har helt enkelt inte fungerat. Jobben är färre, arbetslösheten större och andelen fattiga barn högst i den utvecklade världen. Allt fler greker känner sig tvingade att emigrera och den grekiska statens skulder är mycket större än när krispolitiken började.

Det väcker idéer

Ingen tror på allvar att landet ska kunna betala sina skulder. Politiken har misslyckats, m­oraliskt och ekonomiskt.

Europas ledare borde hälsa den nya grekiska vänsterregeringen välkommen. Det är dags att prata om lättnader och a­vskrivningar av skulder som ändå aldrig kommer att kunna betalas.

Möjligen väcker det idéer om alternativ till de senaste årens nerskärningspolitik i fler europeiska länder.

Det vore kanske trots allt i­nte så dumt?