Aftonbladet
Dagens namn: Vera, Veronika
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Terrorn stoppas inte av förbudet

Två dagar efter terrorattacken den 13 november 2015 samlades Parisbor vid Notre Dame-katedralen för en minnesstund. Både Frankrike och Sverige har problem med radikalisering. Men att förbjuda terrorresor är bara en liten del i arbetet mot extremism. Två dagar efter terrorattacken den 13 november 2015 samlades Parisbor vid Notre Dame-katedralen för en minnesstund. Både Frankrike och Sverige har problem med radikalisering. Men att förbjuda terrorresor är bara en liten del i arbetet mot extremism. Foto: DANIEL OCHOA DE OLZ/AP

Det har gått tre månader sedan terrorattacken i Paris den 13 november. Klockan 21.20 lät den första självmordsbombaren sin väst explodera. Tjugo minuter senare stormade fyra beväpnade män konsertlokalen Bataclan. Efter ytterligare några timmar hade 139 människor mist livet.

I går fattade den svenska riksdagen beslut om ett förbud mot terrorresor, eller resor i terrorismsyfte som det heter i lagtexten. Vi måste förstås fråga oss vilken effekt ett förbud har på den som är redo att dö för en utopi.

Livet som jihadist lockar

Å andra sidan, den extrema jihadismen kan som attentaten i november visade slå tillbaka direkt mot vårt eget samhälle.

Livet som jihadist i en brutal våldskult har blivit ett lockande alternativ för franska ungdomar – och för svenska.

Franska myndigheter har identifierat över 8 200 radikaliserade islamister. Över 600 finns i just nu hos IS, eller Daesh som man säger här. Flera hundra har dött de senaste åren.

De flesta som radikaliseras är unga, en allt större del är kvinnor och många har inte ens en muslimsk bakgrund.

Den extrema islamismen lockar inte bara unga arga män från storstädernas eländiga förorter.

Frankrike tvekar inte

Säpo uppskattar att det finns drygt 120 svenskar i konfliktområdet. Ungefär lika många har återvänt. Omkring 40 är döda.

Namnen har säkerhetspolisen efter påtryckningar från regeringens samordnare Mona Sahlin nu delat med den lokala polisen.

Den sortens tveksamhet finns inte i Frankrike. Uppgifter från den statliga telefonjour dit oroliga vänner, släktingar eller lärare kan ringa går raka vägen till säkerhetstjänsten, och sedan vidare till andra myndigheter.

Och ja, Mona Sahlin besökte nyligen Paris.

Den franska regeringen mobiliserar för ett informationskrig med IS, parlamentet diskuterar att göra dömda terrorister statslösa och myndigheterna planerar anläggningar för “avradikalisering”, frivilligt eller med tvång.

Mycket större utmaning

Reaktionen har varit repressiv, men inte alltid preventiv. Alla är inte över­tygade om att det varit effektivt.

Forskare och myndigheter talar nu om behovet av individuella program för de som återvänder eller som dragits in i kulten kring IS. Det krävs psykologiska och sociala resurser, utbildning och hjälp med återanpassning.

Och då talar vi ändå bara om det individuella planet. I ett samhällsperspektiv blir integrationen och utanförskapet en mycket större utmaning.

För att inte tala om geopolitiken.

Det gäller förstås också Sverige. Gårdagens beslut om att förbjuda terrorresor är på sin höjd en liten del av arbetet mot extremism och för integration.

 

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Paris
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet