ÅSIKT

Småsatsningar är inte att ta ansvar

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Anders Borg och Magdalena Andersson vill visa sig ansvarstagande. Varje satsning ska ­enligt dem finansieras krona för krona.

Det låter ansvarsfullt. I denna valrörelse ska inte pengar sprättas i väg på några ofinansierade vallöften. 

De politiska utspelen har ­varit i linje med detta. Regeringens skolsatsningar skulle finansieras med en höjning av snusskatten.

Försvarssatsningen skulle ­finansieras med höjda dags­böter och förseningsavgifter för den som inte lämnade deklarationen i tid.

När man skrapade på ytan ­visade sig satsningen vara liten som en tummetott.  Pengarna räcker varken till ubåtar eller till JAS-plan. Framför allt inte om man vill att det ska finnas både bränsle och personal.

Men om blicken vänds till ­socialdemokraterna är de fångar i samma sätt att argumentera.

Förra veckan sa socialdemokraterna att de skulle satsa 50 miljoner kronor för en bättre kontinuitet i hemtjänsten.

Hur långt räcker 50 miljoner? Om vi delar ut det till kommunerna i relation till invånar­antalet skulle Sorsele få ungefär 13 500 kronor. Jag vet inte vad ­socialdemokraterna hade tänkt att de skulle användas till. Knappast till nyanställningar i alla fall.

I går föreslog socialdemo­kraterna att man skulle satsa 900 miljoner på hyreslägen­heter för unga. En verkligt välbehövlig satsning.

Problemet är att det i dag finns 900 000 personer som är mellan 18 och 25 år. Nästan ­ingen av dem har ett förstahandskontrakt. Satsningen ­betyder att de skulle få mot­svarande 1000 kronor var för att investera i ett nytt boende.

Alla som byggt minsta lilla friggebod inser att det inte räcker till mer än målarfärgen.

Omräknat till lägenheter – som i genomsnitt kostar ungefär en miljon att bygga – skulle det betyda 900 nya lägenheter eller en till var tusende ungdom. 

Problemet med ”krona för krona”-retoriken är att den kan bli ännu mer ansvarslös än storvulna löften om en miljon nya lägenheter eller 100 000 nya jobb.

Pyttesatsningarna får många att tro att något kommer att ­göras. Och de funderar inte så mycket på miljoner och miljarder.

När dessa löften ska utvärderas har man i formell mening hållit dem. Men i själva verket har regeringen inte levt upp till en bråkdel av förväntningarna. Det är en riskabel strategi.