ÅSIKT

Hökarna gynnas av konfrontation

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I söndags morse kunde ett mindre krig ha brutit ut i Persiska viken.

Lite hårddraget, men det som hände utanför den iranska ön Qeshm är djupt oroväckande och ett tecken på att hökarna i Iran och USA inte stillatigande tänker acceptera att relationerna mellan de båda länderna blir mer avspända.

Incidenten inträffade bara dagar innan Mohamed El Baradei, chef för FN:s atomenergiorgan, besöker Teheran.

Enligt uppgifter i internationell press gick det till så här:

En grupp amerikanska militärfartyg passerade genom Hormuzsundet, som är ett av världens mest strategiska områden med några av världens största oljefält inom bekvämt räckhåll.

USA uppger att fartygen befann sig på internationellt vatten. Fem iranska båtar från Revolutionsgardet lade sig framför dem och hotade att spränga dem i luften om de inte identifierade sig. Iranierna drog sig undan bara några sekunder innan de amerikanska båtarna öppnade eld.

För den som inte var med är det förstås omöjligt att säga exakt vad som utspelade sig i Persiska viken.

Däremot är det lätt att se hur konservativa krafter kan dra nytta av händelsen. USA:s utrikesminister Condoleezza Rice gjorde omedelbart politisk retorik av det, och beskrev incidenten som ”provokativ och farlig”. Rice och Bush har tidigare hotat med att Iran utvecklar kärnvapen. En hållning som fått en grundstöt av CIA:s rapport nyligen om att Iran faktiskt inte tillverkar kärnvapen, att deras program lades ner redan 2003.

Bush-administrationen, som bygger sin utrikespolitik på rädsla och hotbilder för att motivera ”kriget” mot terrorismen, kastar sig nu över varje indikation på att Iran ändå har onda intentioner.

På andra sidan är de konservativa i Iran hårt pressade inför parlamentsvalen i mars. Många i Iran, även delar av det politiska etablissemanget, gillar inte president Ahmadinejads politik.

De mer reformvänliga krafterna i landet uppfattar att hans konfrontationer med omvärlden har försatt Iran i ett onödigt farligt läge. Hans politik har sänkt ekonomin till nya bottennivåer. Inflationen är hög och i juni utbröt stora protester när regeringen införde bensinransonering. Detta i ett land med världens största olje- och gasreserver.

Den förre presidenten Khatami riktar hård kritik mot regeringen och har till och med uttalat sitt stöd för en grupp studenter som fängslats för att de ledde protester mot Ahmadinejad.

Etablissemanget i Iran har i tre decennier legitimerat sitt maktinnehav med att omvärlden vill Iran illa.

I det läget kan nya incidenter i Persiska viken fungera som en påminnelse om att Bush-administrationen hotar med militära aktioner.

Det som ändå talar emot en öppen konfrontation till havs är att det i ett slag skulle höja oljepriserna och kraftigt skada världsekonomin.

Ett språk som även politiska hökar kan förstå.