ÅSIKT

Rättsväsendet diskriminerar

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Alla är jämlika inför lagen, eller hur?

Det är ett av de mest fundamentala kraven på en demokrati, att domare och åklagare läser lagens bokstav på samma sätt, oberoende av den åtalades hudfärg, kön eller klassbakgrund.

Jag har genom åren träffat många jurister som också hävdat att det är just på det viset. Rättvist och objektivt. Landets jurister är en oförvitlig kår som klarar av att ställa sina egna värderingar åt sidan när de bedömer ett rättsfall.

Tyvärr verkar sanningen vara något mer komplicerad. Enligt en ny utredning från Brottsförebyggande rådet, Brå, förekommer det ”generaliserande föreställningar och oflexibla arbetssätt”, som gör att personer med utländsk bakgrund riskerar att missgynnas i rättsprocessen.

Med andra ord: även jurister har fördomar.

Utredarna har granskat tidigare forskning och anmälningar som har kommit in till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. De har gjort intervjuer med personer som arbetar inom rättsväsendet. Åklagare, domare, advokater, nämndemän och tolkar. Kritiken kommer alltså inifrån rättsväsendet självt. Det är människor som själva arbetar där som har beskrivit vad de upplevt.

Inte för att utredningen säger att sådana fördomar är vanligt förekommande, det är de kanske inte, och den saken har Brå över huvud taget inte studerat.

Det allvarliga består i att den sortens olika behandling helt enkelt inte får förekomma i ett rättssamhälle. Aldrig.

Ett av de mest flagranta exempel som utredningen lyfter fram är att människor som inte förstår svenska döms utan att det finns tolk närvarande. Kan ni tänka er den vanmakten? Att bli arresterad, åtalad och fälld i en domstol utan att man får riktigt förklarat för sig vad det är som händer.

Sånt brukar förekomma i rättssystem som tar mindre allvarligt på det där med rättvisa. Men i svenska domstolar?

Brås utredning föreslår att tolkarnas ställning blir starkare i domstolarna. Det låter som ett utmärkt förslag. Jag förstår faktiskt inte hur man skulle kunna acceptera något annat.

Utredningen lyfter också frågan om mångfalden i rättsväsendet. Jurister är fortfarande en av de mest etniskt rena yrkesgrupperna. Det behövs fler domare, åklagare och advokater med utländsk bakgrund. Dessutom måste rättsväsende bli bättre på att upprätta kontakter med organisationer som företräder personer med utländsk bakgrund.

Bra så, och det är bråttom. Tilltron till rättsväsendet är ett grundläggande mått på tillståndet i samhället. När misstron ökar – allt fler uppfattar att just deras klass eller grupp missgynnas av systemet – då uppstår ett vi-mot-domtänkande. Då är samhället på väg att klyvas mitt itu.

Brås rapport är skriven på torr akademisk prosa. Den argumenterar sakligt för sina slutsatser och höjer aldrig tonläget.

Just därför måste den tas på största allvar.