ÅSIKT

EU:s fattigaste bör också få vård

Sveriges nya lag om sjukvård omfattar inte alla människor i landet.
Foto: HENRIK BRUNNSGÅRD
Sveriges nya lag om sjukvård omfattar inte alla människor i landet.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I storstäderna ser vi dem i myllrande shoppinggallerior och utanför ­lokalbutiken. Med handen utsträckt ber de om en slant. ”Please?”.

De nya gatutiggarna är ofta EU-medborgare från fattiga medlemsländer som Rumänien och Bulgarien, människor som sökt sig hit i hopp om en lite bättre tillvaro.

Ibland får de några kronor eller en papperssedel. Men de flesta förbipasserande slår skamset ned blicken och hastar vidare. I magen stannar olustkänslan kvar. Ska det verkligen behöva ­vara så här?

Rätt till hälsa

Varje individ har rätt till hälsa. Det slår i alla fall FN:s internationella konventioner om mänskliga rättigheter fast. Men trots att Sverige ­sedan den första juli fått en ny lag som ger även papperslösa rätt till akut sjukvård omfattar lagen inte samtliga människor i landet.

Några av vårt samhälles allra fattigaste – de tiggande EU-migranterna – står fortfarande utanför systemet.

Orsaken är att de är just medborgare

i ett EU-land. Men i och med att de kommer från extrem fattigdom har de sällan haft ett arbete och skattat i sina hemländer de senaste månaderna. Då omfattas de heller inte av sina – eller våra – sjukförsäkringssystem.

Socialstyrelsen utreder lagen

I Stockholm erbjuder Crossroads – ett stödcentrum för EU-medborgare – enklare sjukvård för hemlösa. Men under sommaren håller de stängt. I stället hänvisas besökarna till den vanliga sjukvården. Där möts de inte sällan av en stängd dörr.

Socialstyrelsen håller nu på och ­utreder om den nya vårdlagen även ska kunna tillämpas på de så kallade ”tillståndslösa”.

Ett samhälle bedöms efter hur det ­behandlar sina svagaste, brukar det ­heta. Det bör rimligtvis också vara den grundsats som svensk sjukvård förhåller sig till.