ÅSIKT

Olika hudfärg är olika inför lagen

George Zimmerman sköt i februari 2012 ihjäl Trayvon Martin. Zimmerman tyckte att Martin såg misstänkt ut i sin luvtröja. Han friades eftersom rätten menade att han använt ”proportionerligt våld”.
Foto: AP/SCANPIX
George Zimmerman sköt i februari 2012 ihjäl Trayvon Martin. Zimmerman tyckte att Martin såg misstänkt ut i sin luvtröja. Han friades eftersom rätten menade att han använt ”proportionerligt våld”.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Kan en människa som erkänner att hon skjutit en pojke till döds undslippa att bli åtalad och fälld för mord?

Det tragiska svaret är ja.

I går friades George Zimmerman i en rättssal i Florida för mordet på den 17-årige Trayvon Martin. Över hela världen skakades människor av den obegripliga nyheten.

Fallet Zimmerman/Martin har återigen satt strålkastarljuset på den strukturella rasismen i USA. Den som trodde att landet förändrats i grunden efter att en färgad man blivit dess president hade fel.

”Såg misstänkt ut”

Att vara färgad i USA innebär fortfarande en ökad risk för att bli utsatt för diskriminering och fördomar. Och det var just fördomar som ledde till Trayvon Martins död i februari förra året.

George Zimmerman agerade som grannsamverkare i ett bostadsområde när han iakttog Trayvon Martin på avstånd – och tyckte att han såg misstänkt ut. Martin lyssnade på musik – favoritgenren var r’n’b – och hade en luvtröja på sig. Han var på väg hem från affären med en flaska iste och en godispåse. Inga vittnen såg vad som hände sedan. Men Martin var obeväpnad, det var inte Zimmerman.

Greps efter sex veckor

Det tog sex veckor innan polisen ens grep Zimmerman för mordet, och det efter att starka protester hade väckts mot hur fallet skötts.

Men i går kunde George Zimmerman lämna domstolen som en fri man. Det är möjligt genom Floridas nödvärnslag – kallad ”stand your ground” (SYG) – som tillåter människor att använda ”proportionerligt våld” om hon känner sig attackerad.

Statistiken visar att sannolikheten för att en person ska kunna gå fri med stöd av SYG-lagen efter att ha bragt en annan människa om livet ökar väsentligt om gärningsmannen är vit och offret färgat. Vid motsatt förhållande är en fällande dom betydligt troligare.

Reva-associationer

Att Trayvon Martin blev ihjälskjuten på grund av hur han såg ut är ännu ett exempel på hur en färgad man eller kvinna fortfarande är mer utsatt, såväl på gatan som i rättssalen, i USA.

Men Trayvon Martin-historien väcker också svenska associationer, bland annat till vårens Reva-debatt som handlade om hur polisen misstänkliggör människor baserat på deras hudfärg – så kallad rasprofilering.

Det är inte bara i USA som alla medborgare inte alltid är lika inför lagen. Dessvärre gäller detsamma även i Sverige.