ÅSIKT

Ökade sjukskrivningar – jämställdhetens baksida

Mia Skäringer skrev på Facebook om svårigheterna som kvinna att få ihop livet och jobbet utan att bli sjuk.
Mia Skäringer skrev på Facebook om svårigheterna som kvinna att få ihop livet och jobbet utan att bli sjuk.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Många kände igen sig när Mia Skäringer beskrev sitt sammanbrott på Facebook för en dryg vecka sedan. Hittills har inlägget "En sång för alla dom som brann upp" gillats mer än 30 000 gånger.

Sedan början av augusti är hon sjukskriven för utmattningssyndrom.

Mia Skäringer sätter i sitt Facebookinlägg fingret på känslan då orken tar slut och kroppen stänger ned.

På fem år har antalet kvinnor som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa dubblerats från knappt 20 000 till över 40 000.

Reaktioner på svår stress, där utmattningsdepressioner ingår, har blivit den absolut vanligaste orsaken till att kvinnor inte kan gå till jobbet.

Mia Skäringer beskriver hur vardagens krav och arbetsbelastningen till slut blir för mycket: "Hon ska lämna, jobba, hämta, handla, lyssna, diska, trösta, bära, föda, städa, förstå, tvätta, älska, laga mat, skratta, resa, vara smal, snygg, se lite kåt ut och betala alla räkningar."

Forskning om varför kvinnor i större utsträckning blir sjukskrivna visar att ett större ansvar för barn och hushåll är en bidragande orsak. Enligt en undersökning av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) fanns ingen större skillnad i sjukfrånvaro mellan könen före första barnet.

Två år efter första barnets födelse är kvinnor sjukskrivna dubbelt så mycket som männen.

Även män blir sjukare

Kvinnorna dominerar de stora stressyrkena. Det handlar framför allt om lärare, vård- och omsorgspersonal och socialsekreterare. Stress, press och förändrade villkor i arbetslivet gör helt enkelt människor sjuka.

Sammantaget är fler kvinnor sjukskrivna för psykisk ohälsa. Men förra året var antalet sjukskrivningar för just detta faktiskt fler för män än för kvinnor, enligt Försäkringskassan.

Varför männens psykiska ohälsa nu ökar är inte fastställt, men en orsak kan vara att de tar ett större ansvar för familj och hushåll än tidigare.

Den ökande jämställdheten i samhället har en baksida.

Kvinnor som går ner i arbetstid och har huvudansvaret för barnen har inte någon förhöjd sjukfrånvaro. Men en återgång till gamla könsroller är såklart ingen lösning. Inte minst för att det drabbar kvinnorna värst i längden, med sämre löner, socialförsäkringar och pensioner.

Ett mänskligare arbetsliv

Sverige lever också fortfarande med konsekvenserna av de ökande sjukskrivningarna från neddragningarna under krisåren på 1990-talet. Då slimmades organisationerna och den personal som minskade stressen togs bort.

Det har lett till att de som har ett arbete i dag ofta jobbar för mycket samtidigt som andra har svårt att ens komma in på arbetsmarknaden.

Vi behöver ett mänskligare arbetsliv med förbättrad arbetsmiljö och villkor. Men också en samhällsservice där kollektivtrafiken går i tid, där man kan vara säker på att våra äldre får omsorg och barnen lär sig det de ska i skolan.

Att kvinnor är mer sjukskrivna än män är ingen naturlag. I början av 1980-talet fanns till exempel ingen skillnad mellan könen i sjukfrånvaro.

Vi borde rimligtvis kunna få ihop våra liv och arbetsliv utan att folk blir sjuka även i dag.

Ett samhälles mål måste vara att människor ska brinna utan att riskera att brinna upp.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.