ÅSIKT

"Erdogan försöker bygga ett imperium på rädsla"

Sedan den misslyckade militärkuppen den 15 juli i somras utvecklas Turkiet under president Erdogan mot ett allt mer repressivt och totalitärt samhälle.
Sedan den misslyckade militärkuppen den 15 juli i somras utvecklas Turkiet under president Erdogan mot ett allt mer repressivt och totalitärt samhälle.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

ANKARA

– Jag sitter hellre i fängelse än flyr från Turkiet. Det är priset jag är beredd att betala, säger Nazim Gur.

Jag träffar honom över en shish kebab i ett soligt men vinterkyligt Ankara nära hans vänsterinriktade Folkens demokratiska parti, HDP:s, kansli.

Nazim Gur var tidigare vice ordförande i partiet som är det första prokurdiska partiet som tagit plats i det turkiska parlamentet.

I förra veckan dömdes han till ett och ett halvt års fängelse för att ha kritiserat det turkiska valsystemet i ett tal. Domen är överklagad, men framtiden är oviss.

– Jag är beredd på att de kan gripa mig när som helst, säger han.

HDP blev näst största oppositionsparti i valet 2015 och gjorde så att president Recep Tayyip Erdoğans parti AKP förlorade sin majoritet.

Valresultatet väckte hopp om en mer progressiv utveckling i landet.

Men när man inte lyckades bilda någon majoritetsregering utlystes omval – och AKP återfick sin majoritet.

Snabb nedåtgående spiral

Det var början på den nedåtgående spiral för demokratin och yttrandefriheten i Turkiet som fick ny fart av det misslyckade kuppförsöket av militären den 15 juli i somras. Erdogan klarade sig med en hårsmån från att bli avpolleterad från presidentposten.

Sedan dess utvecklas Turkiet mot ett allt mer repressivt och totalitärt samhälle. Erdogan har infört undantagslagar som i praktiken gör att vem som helst som säger något kritiskt om staten kan bli anklagd för terrorism eller landsförräderi.

Siffrorna visar den brutala verkligheten i svart på vitt.

110 000 personer har fått sparken eller stängts av inom militären, rättsväsendet och den offentliga sektorn

36 000 människor har fängslats i samband med den efterföljande utredningen.

19 fackförbund har förbjudits.

Hundratals människorättsorganisationer har tvingats upphöra.

Mer än 130 tidningar och tv-kanaler har stängts ned.

Trakasserier och skadegörelse

I torsdags röstade EU-parlamentet igenom en resolution om att EU tillfälligt bör frysa förhandlingarna med Turkiet om medlemskap i unionen.

Beslutet är en reaktion på de "oproportionerliga repressiva åtgärder" som vidtagits av den turkiska regeringen sedan kuppförsöket.

Beskedet togs emot med viss tillförsikt i HDP:s högkvarter.

– Det är ett tydligt budskap från EU. Det är viktigt att de erkänner det som händer i Turkiet, säger Ayse Berktay, som sitter i HDP:s partistyrelse och i kvinnoförbundet.

Partiarbetarna har precis börjat kunna ta sig till jobbet efter att ha varit utestängda från byggnaden i en vecka. En dag var den omringad av polisen och ingen tilläts inträde.

För ett halvår sedan slogs kansliet sönder och sattes eld på av det fascistiska partiet Grå vargarnas (MHP) ungdomsförbund.

När vi besöker den nyrenoverade byggnaden blir vi filmade av polisen som också konfronterar oss och frågar vilka vi är.

"Kan förlora hela ditt liv"

Sedan början av november har HDP bojkottat arbetet i parlamentet som en protest mot att deras partiledare Selhattin Demirtas och Figen Yüksedag – och tiotusentals andra partikamrater – har blivit arresterade. I tisdags återgick de till sitt parlamentariska arbete.

– Erdogan försöker skapa ett imperium på rädsla. Om du opponerar dig mot honom kan du förlora ditt jobb och hela ditt liv, säger Ollen Yasak, som arbetar på HDP med frågor som rör utländska relationer.

Jag möter flera personer som jobbar för mänskliga rättigheter i Ankara. De vill inte bli citerade. Alla anger samma orsak: rädsla. De ser hur staten stänger ned organisationer för mänskliga rättigheter och fängslar aktivister, en efter en.

Det börjar bli tyst i Turkiet.

Unikt bakslag för AKP

Men i veckan åkte Erdogans AKP på ett unikt bakslag. De tvingades dra tillbaka den lag om att tillåta barnäktenskap som de försökt driva igenom. Protesterna hade blivit för stora. Plötsligt vågade sig framför allt kvinnor ut på gatorna runt om i landet för att stoppa en lag som de menade skulle göra sex med minderåriga lagligt.

– Det var en stor förlust för AKP, säger en representant för en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter i Ankara.

Hon menar att protesterna är ett bevis på att människor trots allt kan göra sin röst hörd i Turkiet.

– Det är det enda som ger oss hopp och får oss att fortsätta kämpa, säger hon.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.