Kommer ni ihåg de nya Moderaterna? Ni vet, det där pigga gänget som intog Rosenbad 2006. Det var Fredrik och Anders och Ulrica och Per. Och så Totto, så klart. Den mest energiske av dem alla.
Det var sex år sedan, men det känns som en evighet. I veckan kom beskedet att propagandaminister Per Schlingmann lämnar uppdraget att sälja hela alliansen, och ska börja sälja enbart Moderaterna igen.
Pr-strategier i all ära. Det som verkligen formar framtiden är förändringar av annan karaktär.
Sven-Otto Littorin, Totto bland vännerna, målade en gång en tavla som han kallade ”Arbetslinjen”. Över duken gick ett rakt, diagonalt streck.
Sommaren 2010 avgick han under skandalartade former. Det var nog lika bra. För det är först nu som hans ”reformer” slagit igenom fullt ut.
Och det ser inte bra ut.
Under regeringen Reinfeldt har Sverige i praktiken upphört att ha en fungerande arbetslöshetsförsäkring.
Två av tre som blir arbetslösa i dag får inte ut någon ersättning från a-kassan alls.
Antingen för att de helt enkelt inte varit försäkrade – det har blivit väldigt dyrt att vara med i a-kassan. Eller för att de inte uppfyller de nya, hårda kraven. I dag är reglerna så att den som jobbar en knapp halvtid och får sparken inte har rätt till a-kassa.
Sverige är ett litet land i en globaliserad värld. Jobben försvinner och tillkommer i snabb takt. Människor har, tack vare a-kassan, kunnat känna en viss trygghet i förändringen. Fattigdom är inte en omedelbar konsekvens av att förlora jobbet. Det har funnits tid att ställa om.
En viktig del av modellen har varit att även medel- och höginkomsttagare har omfattats av tryggheten. Även ingenjören har fått ut 80 procent av lönen.
Eller så var det i alla fall tänkt.
Urholkningen av taken började redan under S-regeringar. Alliansens försämringar har gjort att a-kassan i praktiken enbart garanterar en grundtrygghet. För den tredjedel av de arbetslösa som lyckas kvalificera sig.
Stödet för en gemensamt finansierad arbetslöshetsförsäkring är fortfarande stort. Men det stödet bygger i dag på en lögn – den om att försäkringen fungerar.
Om Sverige ska fortsätta vara ett land som klarar av att ställa om och som hyggligt håller ihop, behöver något radikalt hända.
A-kassan behöver lagas. Avgifterna sänkas, kvalifikationskraven ändras. Och taken behöver lyftas rejält – kanske till och med tas bort.
Det blir dyrt, och kommer säkert ta lång tid. Allra bäst vore om en bred enighet kunde nås i den socialförsäkringsutredning som nu tittar på frågan.
Fredrik Reinfeldt måste nu bestämma sig. Antingen fortsätter han med vulgärargumentationen att kalla satsningar på a-kassan för ”bidragslinje”.
Eller så kliver han ur hörnet han målat in sig i och erkänner att Tottos reformer gick för långt, slog för hårt och blev en fattigdomsfälla. Samt sätter i gång med arbetet att ta fram en arbetslöshetsförsäkring som stärker arbetslinjen. På riktigt.
