ÅSIKT

Alla som vill kan inte få bli lärare

Får Bakläxa Jan Björklund har bland annat misslyckats med att höja svenska lärares kompetens.
Får Bakläxa Jan Björklund har bland annat misslyckats med att höja svenska lärares kompetens.Foto: Foto: MAGNUS LIAM KARLSSON
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk. Ledarsidan driver opinion för jämlikhet, rättvisa, feminism och allas lika värde.

”Ett ord. Katastrof.”

Sveriges kändislärare nummer 1, Stavros Louca, rättar diagnostiska matteprov i SVT:s serie Klass 9a. Ingen av eleverna i läraren Jonnys klass har klarat 14 rätt, gränsen för att få godkänt. Om inget händer går klassen mot kollektiv katastrof.

Det kan låta hårt. Men detta är verkligheten. Kunskapsresultaten i den svenska skolan sjunker. Elevernas klassbakgrund spelar allt större roll. Skolan sorterar eleverna allt hårdare samtidigt som den blir allt sämre på att lära ut. Oförmågan att rusta eleverna håller på att undergräva Sveriges position som en kunskapsnation. Det är förödande, för människorna och för landet.

Ett monumentalt misslyckande

Ansvarig minister sedan mer än fyra år tillbaka är Jan Björklund. Han gillar att framställa sig själv som en handlingens man.

Jan Björklunds stora problem är att han är ansvarig för ett monumentalt politikmisslyckande.

När det gäller utvecklingen i skolan, vill han inte kännas vid den. ”Det vi ser är effekterna av 80- och 90-talens utbildningsreformer”, var kommentaren när den internationella PISA-undersökningen kom i julas. Den visar att 15-åringarnas läsförståelse och kunskaper i matematik har försämrats kraftigt. I naturvetenskap är kunskaperna under det internationella genomsnittet. Björklund flaggade för att resultaten i nästa PISA-undersökning skulle bli än värre.

I stort sett alla kommer in

Vore Björklund den handlingskraftiga politiker han utger sig för att vara, skulle han veta att det finns gott om exempel på länder och skolsystem som lyckats förbättra kunskapsresultaten kraftigt på några års sikt. Enligt en omfattande studie från konsultfirman McKinsey, är en gemensam nämnare mellan dessa, mycket olika länder och system, att de satsat fokuserat och målmedvetet på att höja kompetensen på lärarna och statusen på läraryrket.

I höstas var antalet förstahandssökanden per plats på lärarhögskolan 1,4. Det innebär att i stort sett alla som ville kom in. Det kan jämföras med några av de mest populära utbildingarna. Psykologlinjen hade 10,3 sökanden per plats, läkarlinjen 8,7.

Skolan har många problem

I Finland är motsvarande siffra för lärarhögskolan cirka 10 sökanden per plats.

Att få bli lärare är ingen mänsklig rättighet. Dåliga lärare gör att klassbakgrund blir ännu viktigare, att de svaga inte får den hjälp de behöver.

Den svenska skolan har många problem. Skolverket lyfter i sin stora översikt fram boendesegregering, tidig uppdelning av barn och långtgången decentralisering som förklaringar till de fallande skolresultaten. Men även lärarnas pedagogiska kompetens.

Sanningen är att skolan inte blir bättre än de lärare som finns i den. Det är på dem kraven måste öka – inte bara på eleverna.

Aftonbladet
Karin Pettersson