Ledare

Kom ut ur Big brother-huset

I dokusåpan ”Big brother” låses ett antal personer in i ett hus under 100 dagar. De får inte ha någon kontakt med omvärlden. De bevakas ständigt av media.

Många har beskrivit vad som händer med människorna som deltar. Det tar inte lång tid innan deras verklighet förvrids, och helt andra lagar börjar gälla än i verkligheten utanför.

Obegriplig logik

I tidningarna beskrivs just nu ett intrikat maktspel om vem som ska bli partiledare för Socialdemokraterna. Distrikt sägs stå mot varandra. De kallas för saker som Skogen, Lenet och Stan. Det handlar tydligen om geografi och mycket gamla, nedfrysta personkonflikter.

För alla, utom för de som spelar spelet, är logiken obegriplig. Det är ett spel i isolering, utan kontakt med omvärlden. Det är arbetarrörelsens ”Big brother”.

Valet av partiledare för Socialdemokraterna har aldrig varit någon övning i direktdemokrati. Det har alltid handlat om en handfull personer som gjort upp bakom stängda dörrar, och hittat en lösning utifrån huvuduppgifterna: hålla ihop partiet, utveckla politiken, vinna val. Det har inte varit demokratiskt, men det har varit hyfsat effektivt.

Det sämsta av två världar

Nu har något hänt. Kanske är det den nya tidens krav på öppenhet och transparens – i grunden en positiv kraft, som bör bejakas. Kanske är det bristande krisinsikt.

Oavsett vilket, är resultatet en process som kombinerar det sämsta av två världar. Medlemmar och potentiella väljare har ingen insyn. De kongressombud som valts är enbart statister. Och den handfull personer som bestämmer är oförmögna att formulera en idé om vad som är det gemensamma bästa.

Thomas Östros verkar nu vara favorit hos dessa maktspelare. Argumenten är inte att han skulle vara en valvinnare, att han vinner debatter mot Anders Borg eller att han är populär bland väljarna. Det är han nämligen inte. Däremot anses hans långa erfarenhet och förankring i partiet vara helt avgörande. Den inre logiken, de 50 personernas karta, är det som avgör. ”Big brother”-husets säregna lagar.

Väljarna finns

I valet 2010 blev Socialdemokraterna, återigen, Sveriges största parti. Nätt och jämnt. Ungefär var tredje svensk kan just nu tänka sig att rösta på Socialdemokraterna. Förvånande nog, kan man tycka, efter de gångna veckornas kalabalik.

Det är dock inget dåligt utgångsläge. Väljarna finns, fortfarande. De gillar de socialdemokratiska idéerna, får man förmoda. Och de kan sannolikt bli fler.

Det är dags att komma ut ur ”Big brother”-huset. Den verkliga världen finns kvar härute.

Aftonbladet
Karin Pettersson