Om det inte hade varit så hårresande, hade det nästan varit komiskt. ”Det mest verkningsfulla vi gör mot barnfattigdom är att genomföra ytterligare jobbskatteavdrag”. Jo, han sade så, statsminister Fredrik Reinfeldt.
Det var i veckan, när han presenterade regeringens vårbudget inför en grupp unga företagare i Örebro.
Det är som en besvärjelse, eller en kvacksalvares hembrygda medicin för valfria krämpor. Långtidsarbetslös? Ordinationen blir jobbskatteavdrag. Lönediskriminerad kvinna? Ta ett jobbskatteavdrag, vettja. Och så nu barnfattigdomen. Fram med jobbskatteavdragspillerburken.
Enligt en rapport från Rädda Barnen levde 220 000 barn i fattigdom 2008, en ökning med 10 000 barn jämfört med året innan. Enligt professor Tapio Salonen, som är en av författarna till rapporten, talar allt för att siffrorna kommer fortsätta öka. Allt fler barn blir fattiga i ett Sverige som går för högvarv.
Barnfattigdom kan mätas på olika sätt. EU mäter i relativa tal, vilket innebär att fattigdomen kan öka utan att fler egentligen får det sämre.
Rädda Barnen mäter i absoluta tal. De räknar de barn som lever i familjer som får socialbidrag, eller med mycket låg ekonomisk standard. Närmare bestämt 16 778 kronor i månaden för två vuxna och två barn.
Barn som börjar sitt liv i fattigdom får leva med konsekvensena hela livet. De har har större risk att utveckla diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar.
Risken för att utsättas för våld och olyckor är större, liksom för mobbning. För att inte tala om förutsättningarna för att klara sig i skolan, och möjligheterna till jobb och ett bra liv på längre sikt.
Moderaterna talar gärna om ett Sverige som ska hålla ihop, om välfärden och till och med det lilla ordet rättvisa. Samtidigt visar regeringens egna analyser av budgeten att en av de stora förlorargrupperna är ensamstående mammor. Man behöver inte vara Einstein, eller ens Anders Borg, för att räkna ut att det får konsekvenser för mammornas barn.
Fredrik Reinfeldt och Anders Borg försöker gärna framställa sig själva som ett slags icke-politiker. Borgerliga meningsfränder ställer sig i givakt – i går kunde man läsa det bisarra påståendet på Dagens Nyheters ledarsida att skattesänkningar är mindre politiska än utgiftsreformer.
Sanningen är att regeringen har fört en medveten politik. Syftet är att öka klyftorna. Inte bara
genom att de som har mycket ska få det bättre, utan även genom att de som har det svårt ska få det sämre. De har varit framgångsrika: i höstas var det bara var tredje arbetslös som fick a-kassa.
Men all politik får konsekvenser. Även Reinfeldt och Borgs. Gör man livet svårare för sjuka och arbetslösa, blir fler barn fattiga. Det är en sanning som inte går att trolla bort. Inte ens genom att dra en rövare om jobbskatteavdrag.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer