ÅSIKT

Lyssna på väljarna, inte köpedebattörer

LEDARE

4 april. 2014.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Finns det någon enda person kvar i Sverige som försvarar vinstintresset i skolan och inte själv får betalt av välfärdsbolagen?

Academedia är Sveriges största skolkoncern. Sedan fyra år tillbaka ägs den av riskkapitalbolaget EQT som i sin tur kontrolleras av ­familjen Wallenberg.

I går visade Aftonbladet hur Academedia gör för att höja värdet på sin verksamhet.

Förra året plockades 333 miljoner från skolorna till andra delar av koncernen. Pengarna gick till att betala räntor på lån som bland ­annat tagits för att Academedia ska kunna ­köpa och starta ännu fler skolor.

Att använda skolpengen till räntor blir dubbelbingo: Man slipper skatt och betalar kostnaden för värde­höjande expansion.

Skatteverket kallar Academedias upplägg ”ett hot mot svenskt skatteunderlag”.

I Academedias ”Advisory Board” som har till uppgift att ”diskutera samhällets behov” sitter bland annat S-märkte statsvetaren Stig-Björn Ljunggren och den socialdemokratiske chef­redaktören Widar Andersson.

Det är inte konstigt att välfärdsföretagen känner ett behov av att köpa etablerade debattörer.

Nu står ett slag om ­värderingar. På ena sidan svenska föräldrar som inte vill förbjuda valfrihet, eldsjälar eller föräldrakooperativ. Men som verkligen, verkligen, verkligen inte vill att skolor ska ägas av ­företag vars drivkraft är ­expansion och värdemaximering.

På andra sidan välfärdskapitalisterna, som slåss för sin överlevnad och ­sina marknadsandelar.

Riskkapitalbolag har som ­affärsidé att äga ­företag ­under en begränsad period, och sen sälja dem med vinst. För att få ett bra pris krävs snabb värdeökning. När det gäller skolor går detta inte att nå genom ökade intäkter per elev, ­eftersom den bestäms av skolpengen. I stället handlar det om att effektivisera och pressa kostnader.

Ungefär hälften av skol­ans kostnader består av ­löner till lärare. Vill man spara pengar är det lättaste därför att hålla nere personaltätheten. I konkursbolaget JB Educations skolor skedde det genom en pedagogik som kallades ”entreprenöriellt lärande” och i praktiken betydde många håltimmar, inga skolbibliotek och grupparbeten utan lärarstöd. Även Academedia har lägre lärartäthet och andel behöriga lärare än genomsnittet.

Vi pratar mycket om ”vinst i välfärden”. Men i den konkursade skolkoncernen JB Education var problemet inte att de plockade ut stora vinster – det gjorde de inte. Problemet var att överskottet som uppstått som en följd av det ”entreprenöriella ­lärandet” slussades från koncernens skolor till att betala räntor på lån som skulle ­användas till expansion.

I Hälsans förskola plockade ägarna visserligen ut några miljoner i vinst. Men de stora kostnadsbesparingarna från knäckebröds­frukostarna gjordes för att frigöra kapital. Målet var att starta 50 nya förskolor på fem år. Snabb expansion, snabb värdeökning.

Branschen brukar kalla den här typen av trixande för att ”återinvestera i verksamheten”. Jo, tack.

Ska man få bort vinst­intresset från skolan måste regler införas som garanterar att skolpengen stannar i den verksamhet den är avsedd för – den skola eleven faktiskt går i. Vill man inte förbjuda skolor i aktiebolagsform skulle det kunna handla om att sätta stopp för koncerner på skolans område, begränsa vinst­uttag och införa regler för ­affärstransaktioner mellan skolor och företag med samma ägare.

Vad väljarna tycker ­råder det inget tvivel om.

Det ska bli intressant att se vilka politikerna lyssnar på i slut­änden.

Köpedebattörerna. Eller folk­opinionen.