ÅSIKT

Löfven behöver en ny regering

Krisläge Stefan Löfven måste inse att det inte går att fortsätta som hittills om han vill behålla makten 2018.
Foto: lotte fernvall
Krisläge Stefan Löfven måste inse att det inte går att fortsätta som hittills om han vill behålla makten 2018.
LEDARE

21 AUGUSTI. Höstbudgeten

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag träffas Stefan Löfven och hans rödgröna ministrar på Harpsund för att ta den första stora diskussionen om höstens budget.

Vad den budgeten innehåller avgör sannolikt nästa val. Det är bara tre år kvar till 2018 och ambitiösa reformer tar tid att både genomföra och få folk att acceptera. Fråga bara Fredrik Reinfeldt. Han tog stora politiska risker när han genomförde sina förslag om sänkt a-kassa och sjukförsäkring strax efter valet 2006.

Ska stora saker hinnas med är det nu det gäller.

Finansministern Magdalena Andersson har sagt att höstens budget blir ”mycket stram”. Principen krona för krona ska gälla, det vill säga att man absolut inte får låna ens till viktiga investeringar.

Med andra ord: Det blir en hygglig förstärkning av a-kassan, ett par skattehöjningar på marginalen och inte mycket mer.

Ibland undrar jag om ­Socialdemokraterna lever i en drömvärld.

Kanske är de berusade av regeringsmakten. Kanske tror de på riktigt att Sverige fortfarande ser ut och fungerar som i slutet av Göran Perssons tid vid makten. Då räckte det ganska bra att förvalta egna reformer och göra lite förändringar på marginalen.

Det fungerar inte nu. I dag krävs en annan strategi än att undvika att skrämma medelklassväljare i Nacka och reformer för några ­miljoner här och där.

Socialdemokraterna borde under förra mandatpe­rioden ha tagit en ideologisk strid om skatter, investeringar och välfärd. Av ­ekonomiska skäl. Men också av politiska. För att riktiga konfliktlinjer mellan höger och vänster är enda botemedlet mot att SD tillåts sätta agendan.

I stället kombinerade man halvhjärtat prat om brister

i välfärden med en ekonomisk politik som gjorde det omöjligt att göra något åt saken.

Det är inget fel på krona för krona-principen. Om ­tiderna vore annorlunda. Om vi inte haft åtta år med skattesänkningar och ökande klyftor. Om inte ett rasistiskt parti med uppenbar förmåga att forma det politiska samtalet vore riks­dagens tredje största. Om inte om fanns och grisar kunde flyga.

Regeringsduglighet handlar om att leda, att välja sina strider och sedan försöka vinna dem. En minoritets­regering måste vara beredd att gå till val när som helst och ha målet att vinna ­kampen om opinionen varje vecka. Men Socialdemokraterna styr inte samtalet nu. Faktum är att de knappt är med i det.

Det är inte för sent. Men det är skarpt läge och ont om tid. Och nej, en budget på den ambitionsnivå som hittills signalerats kommer inte att räcka för att vända detta.

Den 15 september kommer Stefan ­Löfvens regeringsförklaring, och ­veckan därpå ­kommer budgeten. ­Bättre tillfällen till nystart kommer inte.

Nu måste omprövningar ske.

Krona för krona-principen måste överges. Socialdemokraterna behöver ett riktigt politiskt program. Ett nytt miljonprogram, ett riktigt kunskapslyft. En satsning på skolan, välfärden och äldreomsorgen som gör skillnad och som går att tro på.

Regeringen måste också delta i diskussionen och ge svar på dagens stora frågor. Europa efter finanskrisen. Den ökande ojämlikheten. Migrationen. Tiggarna. ­Hallå, har ni några idéer?

Stefan Löfven behöver också göra en regerings­ombildning. Tanken med samarbetet mellan S och MP var att Socialdemokraterna skulle stå för trygghet och regeringsduglighet, och Miljöpartiet för framtid och modernitet. Så har det inte blivit. Dels är politiken för dålig, men också för att många av de rödgröna ministrarna helt enkelt inte håller måttet.

Stefan Löfven måste ­inse att det är kris. Och att det absolut farligaste nu är att fortsätta som hittills.

Gör han det är slaget om både dag­ordningen och valet 2018 ­definitivt förlorade.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.