ÅSIKT

Vår framtid skrivs i öst

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vi har blivit vana vid att betrakta globaliseringen som en process vilken gör världen mer västerländsk. Men kanske är det snarast så att globaliseringen kommer resultera i att Qin Shi Huangs seger år 221 före Kristus blir en lika välkänd populärkulturell referens i Sverige, som Napoleons förlust vid Waterloo (även om den senare har visst försprång på grund av ABBA).

På måndag är statsminister Fredrik Reinfeldt i Nanjing för att leda EU:s delegation vid toppmötet med Kina. Den kinesiska ekonomin ser ut att återhämta sig snabbast av alla från den ekonomiska krisen. Tillväxten är nio procent, vilket ingen kunde tro i slutet av förra året.

Vi talar ofta om den amerikanska sidan av den utveckling som ledde fram till den globala finanskrisen – galna finansiella trolldrycker, bonusar, kreditexpansion och vilda räntesänkningar. Mer sällan talar vi om den kinesiska sidan av samma sak. Landets avreglering av utrikeshandeln och åtgärder för att locka företag att använda billig kinesisk arbetskraften. Detta i ett land nästan helt utan trygghetssystem. Att vanliga kineser måste spara till egen sjukvård och pension gör att de inte konsumerar och i dag kännetecknas

Kina av stora överskott i utlandsaffärerna samt en låsning av stora delar av de kinesiska reserverna i dollar. Tillsammans skapar detta en vansinnig global obalans – fattiga asiaters sparande har gjort det möjligt för USA att konsumera mer än vad man producerar.

Efter finanskrisen inser de flesta situationens ohållbarhet, frågan är hur man tar sig ur den, Allan Larsson diskuterar saken i en ny rapport från Global utmaning. USA och Kina lever i ett ömsesidigt beroende som är unikt för vår tid. Gällande klimatet pratar man om de bägge stormakternas ”självmordspakt”. Tillsammans står de för 45 procent av världens koldioxid-utsläpp, men brukar vägra göra något åt det med hänvisning till att den andre inte gör något – det låter som ett dåligt äktenskap. Ett som definierar vår tid.

Men frågan är om det inte är Kina som kommer definiera framtiden.

Ekonomins snabba återhämtning tyder på detta. År 2050 beräknas den kinesiska ekonomin vara dubbelt så stor som USA:s. Vilket kanske slutligen avslutar den västerländska era som började runt år 1800. Med allt vad detta skulle innebära i form av nya koncept, berättelser och traditioner.

När en ny sol på riktigt stiger i öst.