ÅSIKT

Sahlin skriver det partiet vill höra

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är naturligtvis inte en bok – det är en jobbansökan. Det är val i september och Mona

Sahlins ”Möjligheternas land” är inte en skrift som vill berätta om politik. Det är en skrift som vill berätta om Mona Sahlin, genom att berätta om politik.

Är man allergisk mot beskrivningar av den politiska historien som vore den ett personligt CV och namedropping av alla oerhört viktiga personer, då ska man inte läsa den här typen av skrifter. Sådan är genren och det är knappast Sahlins fel.

Det är bra att hon har skrivit en bok och ”Möjligheternas land” gör det möjligt att förstå lite mer om hur hon tänker.

Den borgerliga regeringen är något som Sahlin tänker mycket på. Delarna som analyserar effekterna av Reinfeldts politik är bra. Mycket i boken är bra, om än lite tunt och politiskt är det nästan bara analysen av Europas skuldkris som är anmärkningsvärd.

Sahlin menar att krisen uteslutande beror på att vissa euroländer inte har ”skött sig”. Men Spanien hade överskott när krisen slog till och dagens underskott på elva procent är en effekt av krisen, inte en orsak. Sahlin tror däremot att eurons problem uteslutande kan lösas med budgetdisciplin och hon går oerhört långt.

Medlemsländer som skaffar sig för stora underskott bör inte få del av EU-medel, jordbruksstöd eller fonder och Sahlin öppnar till och med för att det tillfälligt ska kunna mista sin rösträtt i Europeiska rådet.

Förutom att det finns något konstigt i logiken ”du har blivit för fattig alltså drar vi in vårt stöd till dig och kanske även din rösträtt”, så skulle sådana sanktioner drabba vissa mycket hårdare än andra. Öst är beroende av den här typen av stöd, frågan är hur avskräckande det skulle verka på ett land som Tyskland.

Nåja, bokens övergripande problem är att Sahlin inte har någon analys av varför socialdemokraterna förlorade makten.

Hon skriver att de missade att argumentera för sin starka jobbpolitik 2006. Men efter valförlusten var det plötsligt ”viktigt att titta självkritiskt på vår jobbpolitik”.

Hur går det ihop? Vilka delar brast och vilka slutsatser har Sahlin dragit?

Men man får väl ta det för vad det är. Syftet med boken är trots allt inte att säga de saker som Socialdemokratin behöver höra. Syftet med boken är att säga de saker som Socialdemokratin vill höra.

Det är som sagt valrörelse.