ÅSIKT

Krisrapporten blev en kamel

”Den del som kallas "omvärlds- och idéanalys" innehåller inga idéer, men försöker sätta fingret på ett par utmaningar.”

Kommissionens två ordföranden Anna Johansson och Ardalan Shekarabi.
Kommissionens två ordföranden Anna Johansson och Ardalan Shekarabi.Foto: Foto: LOTTE FERNVALL
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det sägs att kamelen är en häst som är designad av en kommitté. När många viljor ska vara med är det inte nödvändigtvis så att ju fler kockar desto sämre soppa. Inte alls. Däremot blir det någon form av kompromiss – en kamel.

Den socialdemokratiska kriskommissionens rapport som släpptes i går innehåller ingen analys av varför Socialdemokraterna förlorade valet 2010. Den innehåller inte heller någon idé om hur Socialdemokraterna ska kunna ta tillbaka makten 2014. Däremot innehåller den 120-sidiga rapporten en hel del annat.

Över femtio personer har varit involverade i arbetet – därav säkert kamelen.

Ingen väljaranalys

Den som vill läsa en analys av varför Socialdemokraterna tappade väljare till Moderaterna på ena hållet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna på två andra håll, samt hur det kan hänga ihop – den får leta någon annanstans.

Den del av rapporten som kallas för ”politisk analys” är ingen politisk analys utan en omvärldsanalys. Här beskrivs utvecklingen i den svenska skolan, hur infrastrukturen har förfallit, bostadsbristen, ojämlikheten och arbetsmarknaden. Stora delar är intressanta. Att kriskommissionen identifierar skolan som det stora området för förnyelse är hoppfullt. Samma sak gäller fokuset på bostäder och infrastruktur.

Det organisatoriska avsnittet i rapporten listar en rad åtgärder för att förändra Socialdemokraternas organisation – här kan partiet säkert hitta förslag att diskutera. Lyckas man inte bli ett öppnare parti kommer Socialdemokraterna aldrig kunna lösa sin kris.

Letar mönster

Den del som kallas ”omvärlds- och idéanalys” innehåller inga idéer, men försöker sätta fingret på ett par utmaningar. Analysen handlar inte om samtiden, utan försöker identifiera mönster från de senaste trettio åren. I deppig ton och med ganska mycket tyngd bakåt.

Rapporten handlar väldigt lite om politikens nyare frågor. Integritetsfrågorna som med FRA-debatten definierade en hel ungdomsgeneration, är fullständigt frånvarande. Globaliseringen analyseras som ett hot mot nationalstaten. Inte som en process vilken genom den nya tekniken och kommunikationen har förändrat vanliga människors liv. Systemperspektivet är i den meningen tydligt. Ordet ”väljare” nämns inte en enda gång.

Socialdemokratin borde antagligen genomföra den här typen av övningar oftare. Inte främst för innehållet i kriskommissionens rapport, men för själva arbetet: allt ifrån öppna seminarier till att man släppte fram nya namn att tala för partiet och leda de olika grupperna.

Att krisrapporten inte är en krisrapport – det är en annan sak.

Aftonbladet
Katrine Kielos