ÅSIKT

Ojämlikhet i valutakriget

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Pengarnas essens ligger i deras absoluta värdelöshet. De är användbara just för att de är så oanvändbara. Skrammel och papperslappar. Värdet hos andra varor kan bedömas genom mynt och sedlar eftersom mynt och sedlar i sig själva är så poänglösa. ”All valuta är neurotisk valuta” sa Norman O Brown.

Valutakrig! skriker tidningarna inför G20-mötet i Seoul som börjar i dag.

Tillväxten i många länder har bestått av konsumtion för lånade pengar och det har synts som stora handelsunderskott. Med finanskrisen rasade ekonomin och nu måste dessa länder gå från att köpa grejer till att sälja grejer. Det är här som valutan kommer in.

Desto lägre värde ett land har på sin valuta desto lättare är det att sälja grejer till andra länder. Problemet är att alla försöker göra samma sak. Därav krigsrubrikerna.

Kina har lånat ut miljarder till USA och vill inte se värdet på sina fodringar minska genom att dollarn faller. Amerikanerna anklagar å sin sida Kina för att manipulera växelkursen. Amerikanska kongressen har röstat igenom möjliga strafftullar på kinesiska varor: sådan protektionism är i detta läge lika naturlig som livsfarlig.

Ledande personer inom Bush-administrationen brukade prata om handelsunderskottet som en gåva till omvärlden. Alla kunde exportera till det köpglada USA som hade femton kreditkort bakom varje öra. Den amerikanska högerns idéer om att skattesänkningar för de rika skulle finansiera sig själva och fixa budgeten visade sig emellertid vara en fantasi. Sedan kom finanskrisen. Nu skriker USA på Kina: Stärk er valuta och hjälp vår export! Men Kina vill inte.

Den rikaste 1 procenten i USA hade i slutet av 70-talet åtta procent av inkomsterna. I dag har siffran ökat till 24 procent. USA:s tillväxt hölls igång genom att vanliga amerikaner uppmuntrades till just de femton kreditkorten. Samtidigt vågar vanliga kineser inte konsumera – de är rädda för vad som ska hända om de blir sjuka. Kina har nästan inga trygghetssystem.

För att balansen ska kunna återställas i världsekonomin måste den kinesiska efterfrågan ta fart och USA:s ekonomi börja handla om annat än skulder. Mynt och sedlar är poänglösa i sig själva.

Bakom valutornas skrammel finns ojämlikheten.

Och den är på riktigt.