Krönika

Katrine Marçal

ÅSIKT

Mellandagsreans olidliga lättheter

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Överarbetad. Överstimulerad. Överspenderad. Och nu rea överallt. Julen lämnar oss. Mellandagarna tar över. Svenskarna lånar mer och mer, inte bara till bostäder utan även till konsumtion. Trötta barn som skriker, vuxna med tom blick.

Det finns något apokalyptiskt över mellandagsrean. Den får en att buttert vilja ägna sig åt ”civilisationskritik” på ett grandiost (nästan tyskt) sätt. Kanske rentav bli miljöpartist. Eller skriva en Göran Greidersk dikt.

Men konsumtionskritik och tillväxtkritik är inte samma sak. Konsumism är inställningen att konsumtion är tillvarons mening. Tillväxt är ett lands kapacitet att producera vad det vill ha och behöver. Hur ett land sedan väljer att använda denna kapacitet är en annan sak.

USA väljer att i högre grad än andra använda den till militärutgifter och konsumtion av prylar, mindre till att hjälpa arbetslösa och ge bistånd till fattiga länder. Kina skulle kunna rikta mer av sin kapacitet mot att skydda miljön eller bygga ut sitt knappt existerande välfärdssystem (vilket dessutom skulle gynna tillväxten på längre sikt). Men hur ett land väljer att definiera sina behov är något annat än huruvida tillväxt är bra eller dåligt.

Joseph Stiglitz och Amartya Sen föreslog förra året i en rapport för OECD att lycka, livskvalitet samt fördelningen av inkomst bör användas för att komplettera BNP-måttet. Den analysen borde vara naturlig för vänstern. Den som tror att marknaden löser alla problem behöver inte ekonomisk statistik på samma sätt. Den som däremot vill använda ekonomin för att uppnå sociala mål måste förstå hur ekonomin fungerar och i dag behöver vi kompletterande mått för tillväxt. BNP uppfanns trots allt för att mäta krigsproduktion. Inte välstånd.

Tillväxt är nödvändigt. Men inte för sin egen skull. Grundproblemet är att frågan om vad som är ett gott samhälle i dag knappt får ställas i den svenska politiska debatten. En fiffig incitamentsstruktur här. Några skattesänkningar där. Räntan är låg. Grannen har ett nytt kök. Dagens outfit och Dagens Nyheters bostadsbilaga.

Varför är du så olycklig? skrev poeten Wei Wu Wei.

Eftersom 99,9 procent.

Av allt du tänker och

Av allt du gör

Är för dig själv

Och det finns inget sådant.