ÅSIKT

Nu kommer hoten från demokratin

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Skrattar han åt oss, Usama bin Ladin i sitt gömsle, när demokratierna hotar sin själ genom att rasera rättssäkerheten och skapa auktoritära samhällen i kampen mot terrorismen?

Det drar iskallt i världen och hoten känns mer påtagliga nu än under kalla krigets dagar då terrorbalansen skapade en bräcklig men dock jämvikt. Då fanns tryggheten här, i västvärldens demokratier och det onda där, i östs och syds diktaturer. Där fanns tyranniet, där förtrampades mänskliga rättigheter och medborgarna var skyddslösa mot staten. Här fanns rättstrygghet, demokrati och humanism.

Millennieskiftet var bara ett skälvande ögonblick, ett tomtebloss i tiden. Det var den 11 september som förändrade världen och blev en vändpunkt i historien.

Nu är det i världens så kallade främsta demokrati som rättssäkerheten sätts på undantag. USA, inte FN, bestämmer vilka som ska terroriststämplas utan bevis för att de begått brott. Det sker ”i förebyggande syfte”. Afghanska krigsfångar kallas inte krigsfångar utan olagliga krigare och förvägras det skydd som Genèvekonventionen ger. Ändå ska de ställas inför militärdomstol. I USA.

President Bush talar om ”ondskans axel” mellan Iran, Irak och Nordkorea och alla inser att de nu står på USA:s lista för angrepp i ”självförsvars- och förebyggande syfte”.

I skydd av USA:s och FN:s allians mot terrorismen stämplas och förföljs frihetsrörelser, oppositionella och oliktänkande i land efter land, i Mugabes Zimbabwe, i Tjetjenien där de ryska dödsskvadronerna drar fram, nu ostörda av kritik från väst. I Israel fastställer armén regler för mord på palestinska terrorister och jämnar byar och hus med marken.

Världspolisen USA visar vägen för maktens arrogans.

Inte var det detta vi trodde skulle bli utvecklingen efter den 11 september? Då när världen plötsligt kunde enas efter den ohyggliga terrorattacken. Vänner och forna fiender, öst och väst, nord och syd, alla ingick i den sköra men unika gemenskapen. Storbritanniens premiärminister Tony Blair höll ett lysande tal på partikongressen i Brighton i oktober just om ny världsgemenskap.

– Det här är en strid för friheten. Och jag vill även göra den till en strid för rättvisan. Inte bara rättvisan i att bestraffa de skyldiga utan också rättvisan i att föra ut samma demokratiska värderingar och frihet till folken i världen.

– De som svälter, de förtvivlade, de fördrivna, de okunniga, de som lever i armod och elände i öknarna i Nordafrika, i slummen i Gaza, i bergen i Afghanistan. Deras sak är också vår sak. Man har skakat om kalejdoskopet. Delarna flyter... låt oss ändra ordningen i världen innan de på nytt lägger sig, sade Tony Blair.

Så framsynt och hoppfullt. Men om rättssäkerheten sätts ur spel och mänskliga rättigheter hotas inom demokratins ramverk, var finns då trygghet och gemenskap? Vad kan världen göra när USA står och vacklar mellan supermaktens tyranni och världssamfundets demokrati?

FN kan, EU kan och Sverige kan göra något. De nya sociala rörelserna för global rättvisa kan. Vi alla tillsammans kan. Det finns motkrafter. Inom EU växer kritiken och farhågorna mot USA:s roll som världspolis. På den säkerhetspolitiska konferensen i München i veckan kritiserade och varnade Frankrike, Tyskland och till och med Storbritannien USA för att handla självsvåldigt, förvandla alla världens problem till en kamp mot terrorismen och starta en ny kapprustning genom den våldsamma ökningen av militärutgifterna.

I Porto Alegre i Brasilien möttes över 50 000 delegater från de sociala rörelserna för global rättvisa i sitt sökande efter nya handlingslinjer. IMF, WTO, Världsbanken har tvingats ompröva sina strategier mot fattigdomen i världen. Den fattigdom som leder till ökad skuldsättning, kaos och total stress och skapar jordmån för terrorism.

På FN:s tredje världsmiljömöte i Johannesburg i höst kommer fattigdomsbekämpningen i världen att spela en central roll. Miljöproblemen går inte att lösa utan att kopplas till ekonomisk och social utveckling. Mötet avslutas den 11 september!

Mänskligheten har i dag resurser, vetenskap och teknik som kan utplåna jordens människor – eller ge välstånd till alla. Terrorism eller demokrati? Global profitjakt eller socialt samhällsbygge?

En annan värld är möjlig.

Lena Askling