ÅSIKT

Hur ska EU och Sverige styras?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hur ska EU styras? Och hur ska Sverige styras?

Vi står inför viktiga vägval redan nu. Utvecklingen både här hemma och i världen ställer nya krav. Hur vi vill forma vår framtid? Och var ska makten ligga?

EU:s framtid pockar på snara beslut. Redan den 4 oktober börjar de viktiga regeringsförhandlingarna om det nya fördraget, EU:s nya grundlag.

I sin regeringsförklaring markerade statsminister Göran Persson att Sverige trots sitt nej till euron inte sänker ambitionerna utan ska vara ett än mer aktivt EU-land.

Diskussionen om Sveriges linje i förhandlingarna om EU:s nya grundlag kommer att bli tuffa. Regeringen och samarbetspartierna har vitt skilda meningar om hur EU:s framtid bör se ut.

Det kan leda till sanningens minut för det nuvarande regeringssamarbetet, till och med tvinga fram ett nyval. Kanske ritas den inrikespolitiska kartan om redan i vår.

I regeringsförklaringen pekade statsministern också på att reglerna för den svenska demokratin, vår författning, börjar bli föråldrade, 30 år. Även om moderniseringar gjorts ställs demokratin inför nya utmaningar och Göran Persson bjuder in alla partier till samtal om en översyn av regeringsformen.

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Så lyder första paragrafen i regeringsformen. Sverige har dock länge varit ett parlamentariskt svårstyrt pastorat.

Kombinationen av den hårt cementerade blockpolitiken och ständiga minoritetsregeringar är olycklig. Det leder till svaga regeringar och ställer ständigt en stor minoritet utan inflytande.

Svaga regeringar gör också politiken otydlig. Det blir svårare för väljarna att utkräva ansvar om minoritetsregeringar tvingas söka stöd för sina förslag än hos den ena, än hos den andra sidan i riksdagen.

I 2000-talets globalisering är behovet att fundera över hur Sverige ska styras – hur Sverige kan styras – för att demokratin och folkstyret ska vitaliseras, en fråga som tränger sig på alltmer.

Folkomröstningen om euron blottade en djup klyfta mellan folket och de folkvalda. Många har tolkat valets nej som en protest mot att mer makt skulle flyttas allt längre bort.

Den debatten handlar inte enbart om EU och Bryssel utan också om Stockholm och Malung. Hur ska makten fördelas mellan stat, landsting, kommuner och regioner?

Det pågår en utredning men diskussionen borde föras intensivt och brett redan nu. Ska staten lägga på kommunerna allt fler tvingande uppgifter eller ska det kommunala självstyret stärkas? Hur påverkas klyftorna i landet mellan kommuner och landsändar om friheten och den lokala och regionala demokratin vidgas? Vad händer med jämlikheten?

Frågorna om hur EU, Sverige och kommunerna ska styras, hur demokratin kan vidgas, folkrörelser, politiska partier och nya nätverk vitaliseras och stimuleras, kan inte vänta. Det står och väger.

2004 kan bli det år när Sverige väljer ny väg.