ÅSIKT

Skrota turordningen? – Kalla på Rehnberg!

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Arbetsmarknaden är förändringarnas marknad. Just nu mullrar det i uppmarschen till årets lönerörelse trots motstridiga signaler om stigande arbetslöshet och ljusare konjunktur.

Företag och arbetsgivarorganisationer kräver sänkta löner, frysta löner, lokala löneförhandlingar. Svenskt Näringsliv backar upp med krav på översyn av strejkrätten och strejkförbud.

Maktfrågorna står åter på dagordningen och inte bara i löneförhandlingarna. I striden om de nya EU-medborgarnas rättigheter till jobb och svenska välfärdssystem kräver LO ”mer ordning och reda”, nya regler för alla, i stället för övergångsregler enbart för de nya EU-medborgarna.

På Korsnäs pappersbruk pågår en öppen konflikt om arbetsrättens alltid så omstridda turordningsregler. Ericsson i Nynäshamn och Borås Wäfveri i Skene flyttar produktion till Estland och i Västervik fick Electroluxfabriken i förra veckan sin dödsdom trots god vinst. Mönstret känns igen från hundratals nedläggningar när ”enkel” produktion flyttas till låglöneländer. Då hjälper ingen arbetsrätt, inga individgarantier, inte ens frysta löner.

Rehnbergkommissionen skapade i början på nittiotalet lugn och arbetsro när den fick ordning på lönebildningen, formade nya normer och ett permanent medlingsinstitut. Industriavtalet gav sen innehåll och stadga åt löneförhandlingarna och blev mönsterbildande för hela arbetsmarknaden.

Nu har mycket förändrats. Årets lönerörelse kommer nog i hamn så småningom trots mullret med arbetsrätten, villkoren på arbetsmarknaden är mogna för en rejäl översyn à la Rehnberg. Regelverket börjar helt enkelt bli omodernt, det formades aldrig för en värld med öppna gränser, kvartalskapitalism och växande klassklyftor.

Globaliseringen leder till att balansen på den svenska arbetsmarknaden rubbas. Arbetsgivarnas styrka växer och löntagarnas försvarsbarriärer försvagas. Vår tradition är att parterna tar ansvar för arbetsmarknaden i kollektivavtal. Det historiska Saltsjöbadsavtalet byggde på balans och likställighet mellan två jämstarka. Nu är balansen rubbad och facket behöver stärkas.

Arbetsgivarna kräver ständigt mer av flexibilitet och internationell anpassning, fackföreningsrörelsen ny trygghet i förändringen. För det behövs andra regler och verktyg än de som formades på sjuttio- och åttiotalen. ”Sist in först ut”, turordningsreglerna till exempel, denna eviga stridsfråga, ger inte längre samma trygghet. En omställningsförsäkring vore bättre.

Lagstiftning blir alltid lite trubbig, i stället borde parterna själva ta tag i sin marknad. Regeringen kunde tillsätta en oberoende kommission med ”kloka gummor och gubbbar”, väl meriterade representanter för parterna som inte längre är aktiva. Uppdraget är att skapa ett nytt regelverk som båda parter kan acceptera, ta ansvar för och vilja vårda.

Kungstanken i Saltsjöbadsavtalet var likställighet, balans. Det funkade i över 50 år. Det är dags igen – då kanske också en del heliga kor som i dag står i vägen för en väl fungerande arbetsmarknad kan slaktas.

Lena Askling