ÅSIKT

Tala ödmjukt om skatterna

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Svenskarna vill inte ha höjda skatter. Tvärtom finns det ett starkt motstånd mot höjd skatt vare sig det handlar om kommunalskatt, energiskatter, fastighetsskatt eller andra skatter, enligt en ny undersökning från Göteborgs universitet som Ekot i går rapporterade om.

Är någon förvånad?

Ja, statsminister Göran Persson kanske. Så sent som i februari i år pläderade partiordföranden med entusiasm för höjda skatter inför 700 något mer behärskade socialdemokratiska kommunalpolitiker.

”Höjda skatter för bättre välfärd” blir socialdemokraternas budskap i valrörelsen, sade han då, och manade sina trupper att ”inte vara rädda för att ta den striden”.

– Jag vet bara en sak, människor är villiga att gemensamt betala för utbildning, vård och omsorg av hög kvalitet till sina barn och gamla, sade statsministern då.

Göran Persson ville inte direkt säga vilka skatter han tänkte sig att höja men nämnde särskilt kommunalskatten. Han var öppen för ett totalt höjt skattetryck, och inkomstskatter, moms, energiskatter – allt kunde diskuteras enligt statsministerns testballong.

I den nya Göteborgsundersökningen som snart presenteras är det bara 5 procent av väljarna som kan tänka sig höjd kommunalskatt. 50 procent vill tvärtom sänka skatten. Även bland socialdemokrater är merparten emot en höjning.

Detsamma gäller koldioxidskatten på bensin och diesel. Väljarna är klart emot en höjning vilket inte heller överraskar i en tid när bensinen kostar över 11 kronor litern.

Kanske svalnar regeringens entusiasm för att gå till val på löften om höjda skatter när utredningen presenteras. Det är nog lika bra. Efter ett par årtionden av borgerlig kritik mot ”världens högsta skatter” och när väljarna tvingats se sina skatter försvinna ner i svarta hål i både statsfinanser och kommunala underskottsbudgetar, ställer de med rätta frågan: Vart tar alla pengarna vägen?

Socialdemokraternas problem är inte att de drev igenom smärtsamma skattehöjningar och bidragsnedskärningar för att sanera statsfinanserna – det var nödvändigt – utan att de slutat föra en skattedialog med väljarna. Historiskt har socialdemokratin alltid, när välfärden behövt byggas ut, fört ett samtal med medborgarna om varför vi behöver mer av gemensam och solidarisk finansiering till dagis, skola, vård och omsorg. Till de verksamheterna är en stor majoritet långt in i borgerliga led beredd att betala mera skatt. Men det kräver att skattebetalarna får ge sina synpunkter, ser tydliga samband och vet vart pengarna går.

Göran Persson är inte ensam om att ha insett att en större del av den framtida kakan måste gå till den gemensamma välfärden när äldre och gamla blir allt fler, och de som kan jobba blir färre. Nya rön inom sjukvården till exempel kräver också större resurser. Men att bara kasta ur sig att skatterna måste höjas för att klara välfärden duger inte.

Sverige behöver en ny stor skattereform för välfärdens och miljöns skull. Om detta borde ett mer ödmjukt och intelligent samtal med väljarna föras.

Lena Askling