Krönika

ÅSIKT

En efter en sparkas generaldirektörerna

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Söndag 22 februari 2009. Den 1 oktober 2008 fick Ann-Christin Tauberman nytt förordnande som general­direktör för TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

Den 5 februari 2009 fick hon utan förvarning sparken.

Tauberman är inte den första myndighetschef som utsatts för allians­regeringens brutala ommöbleringar i statsförvaltningen.

I valrörelsen lovade allianspartierna att ”kompisskap ska ersättas av kompetens” vid rekryteringen av samhällets höga befattningshavare. Nu berömmer sig regeringen, inte minst ”personal­minister” Mats Odell, av den nya policyn där öppenhet, annonsering, kompetens och konkurrens ska avgöra vem som får jobbet.

Det låter bra, och visst är det bättre med öppenhet och dokumenterad kompetens än systemet med Göran Perssons lilla svarta bok, där han skrev in sina kompisar och kandidater till toppjobben. Problemet nu är att det inte finns vare sig öppenhet eller ett civiliserat regelverk för hur ett förordnande ska avslutas i förtid, vad som gäller när generaldirektörer och andra chefer får sparken. Tjänstemännen är utlämnade till den etik och moral som ansvarigt statsråd visar. Varje minister och departement får ta hand om sina sparkade chefer för förvaring.

Det har varit många spektakulära avsättningar. Ams-chefen Bo Bylund fick uppdrag att omstrukturera Ams, ett av Sveriges viktigaste verk. För att slutföra jobbet, som han skött bra, fick han nytt förordnande i december 2007 och – när jobbet var klart – sparken i april 2008.

Förrförre Ams-chefen Anders L Johansson sitter också i regeringskansliet liksom generaldirektör Göran Enander, alltför miljö­inriktad, som fick gå från Skogsstyrelsen. Generaldirektörerna Mats Ekdahl, Pia Enochsson, Mats Hammarström, Nils Gunnar Billinger och Curt Malmborg, före detta chef för Försäkringskassan, är andra av de drygt tio som placerats i departementen. 

Den 5 februari var det alltså dags för generaldirektör Ann-Christin Tauberman på TLV att få silkessnöret. Några nya arbetsuppgifter är inte klara. Socialdemokraterna överväger att KU-anmäla petningen då det snarast är Taubermans ovilja att kraftigt höja apotekens handelsmarginal på medicin, som kunden får betala, som är skälet. En hög marginal ger staten större intäkter och ökar priset vid utförsäljningen av apotek.

Om man inte ska tala om politiska avskedanden kan man konstatera att regeringen nu systematiskt skaffar sig mera beroende och lyhörda general­direktörer.  

Men statstjänstemän inom den sven­ska förvaltningen ska inte sitta på poli­tiska meriter, öppna eller dolda, och bytas ut vid regeringsskiften. Integritet, självständighet och oväld har präglat vår förvaltning, fri från korruption. Den traditionen bör vi slå vakt om. Oro för utvecklingen finns inom statsförvaltningen. Så har till exempel av­gående landshövdingen Mats Svegfors i ett kritiskt brev till Mats Odell påpekat brister.

Statsförvaltningen bygger på en mycket stark grund av integritet, saklighet och strävan efter rättssäkerhet. En grund som dock gradvis krackelerar, skriver Svegfors bland annat.

I Generaldirektörsföreningen, en intresseförening för gemensamma frågor för höga statliga chefer, finns en oro och osäkerhet om jobben. I höstas vid ett möte med Mats Odell stod reglerna för förtida avveckling av ett förordnande på agendan.

Gruppen vill ha klara regler och preciserade krav i fem punkter, bland annat sakliga och tydliga skäl för uppsägning, kommunikation i god tid före förflyttningen, minst nio månader, och erbjudande om nytt arbete innan avvecklingen sker. 

I dag har statliga chefer anställningstrygghet med bibehållen lön under den tid som förordnandet gäller, men i övrigt råder godtycke. Mats Odell utlovar en skrivelse till riksdagen i vår om den nya chefspolicyn där synen på såväl rekrytering, omplacering/avveckling och statens arbetsgivarpolitiska ansvar ska redovisas.

I en tid när tiotusentals svenskar förlorar sina jobb är det inte mest synd om generaldirektörerna. Näringsminister Maud Olofsson är mycket upprörd över att GM inte visar moral och tar sitt arbetsgivaransvar för Saabs anställda. Men arbetsgivaransvar, moral och rättssäkerhet ska väl gälla oss alla, såväl Saabarbetare som generaldirektörer?

Ytterst handlar detta föga sexiga ämne, statsförvaltningen, om demokratin. Om hur regeringen genomför det demokratiska mandat väljarna givit den.