ÅSIKT

En brasiliansk hjälte får bockfot och horn

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Han kallas Lula och är en hjälte för många brasilianska arbetare. I ögonen på New Yorks bankirer har han bockfot och horn.

Arbetarpartiets kandidat Luiz Inácio Lula da Silva leder stort inför presidentvalet på söndag. Det har skrämt bort de internationella investerarna. Valutan, realen, har fallit med 40 procent i takt med att opinionssiffrorna för da Silva har gått upp. Banken Goldman Sachs lär ha konstruerat en ”Lula-meter” för att justera valutakursen mot den tidigare metallarbetarens framgångar.

Så revolutionär är nu inte Lula längre. Visserligen slåss han för minskade samhällsklyftor och kritiserar de internationella bankerna. Men han har lovat att hålla fast vid Brasiliens inflationsmål och valutapolitik.

Kapitalplacerarnas husorgan, Financial Times, beskriver honom som en socialdemokrat av europeiskt snitt och tycker att investerarna överreagerar.

Flykten från realen är delvis spekulation, delvis tecken på ett irrationellt finansiellt system. Argentinas bankrutt spiller över på Brasilien, trots att den brasilianska ekonomin växer och statsbudgeten är stark.

Fallande aktiepriser och risken för ett krig mot Irak får redan västvärldens pensionsfonder att skutta runt som skrämda kaniner. Fortsatt spekulation mot den brasilianska valutan kan skaka om världsekonomin ordentligt.

Därför stod krisen i Latinamerika högt på dagordningen när Världsbanken och Internationella valutafonden, IMF, höll sina årsmöten förra helgen. Det var gott om tjusiga tal från medlemsländernas finansministrar, men ont om lösningar på skuldfällorna och instabiliteten.

Ändå råder det ingen brist på förslag. Den globala rättviserörelsen har en rad rimliga krav om större öppenhet i bankerna, mer inflytande för de fattiga länderna, oberoende skiljedom för internationell skuldhantering och en låg skatt på valutahandel. Det förs en intensiv socialdemokratisk idédebatt om globaliseringen, inte minst i Tyskland och Storbritannien.

I tisdagens regeringsförklaring sa Göran Persson att ”kampen för global rättvisa är vårt gemensamma ansvar”. Men de nordiska och baltiska ländernas tal på bankernas årsmöten var tomma på kritisk analys och nya initiativ. Den svenska regeringen har utannonserat en skrivelse i höst om spelreglerna för de globala marknaderna. Det är en chans att bli tydligare och ta initiativet i debatten.

Alternativet är att vänta tills nästa rejäla kris kommer. Priset för det kommer att bli högt, framför allt för de fattiga länderna och för demokratin i Latinamerika. Men även för löntagare och villaägare i Sverige.