ÅSIKT

Barnen – oskyldiga offer i kriget mot Irak

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

De flyr från kriget. Från städerna i irakiska Kurdistan upp i bergen. De iskalla nätterna och den hårda vandringen drabbar barnen och de gamla värst. Redan kan 400 000 människor vara på flykt.

Paniken sprider sig. Storstäder töms. ”Gator, lekplatser och torg är nästan tomma på allt liv”, rapporterade Aftonbladets utsände Mustafa Can i går från Erbil, normalt en sjudande miljonstad. Kurderna är rädda för vad en desperat Saddam Hussein kan göra. Minnet av giftgasen som dödade minst 5 000 människor i Halabja är fortfarande tydligt. Därtill kommer rädslan för en turkisk inmarsch i de kurdiska områdena.

Världen ser en ny flyktingkatastrof ta form. FN:s flyktingorgan UNHCR räknar med att ytterligare 100 000-tals människor ger sig av mot Iraks gränser. Många länder, däribland Sverige, förbereder sig för att hjälpa till. Men ännu har UNHCR bara fått in en tredjedel av de pengar som behövs för att hjälpligt klara flyktingströmmarna. Trots att det är en bråkdel av vad krigföringen kostar.

De som stannar i sina hem kan hamna mitt i striderna eller träffas av bomberna, hur mycket de amerikanska generalerna än skryter om sina ”precisionsvapen”. Brist på mat och rent vatten kan döda ännu fler. Barnen är särskilt utsatta, varnar Unicef i en brådskande appell.

– Konflikten kan få katastrofala effekter för barnen i Irak, säger barnorganisationens chef Carol Bellamy. Barn som är undernärda, barn som inte vaccinerats, hemlösa barn – alla löper de en mycket stor risk.

General Tommy Franks kommer knappast att tala om hur barnen drabbas på sina dagliga presskonferenser i Qatar. Den amerikanske fältherren lär snarare skryta om de tusentals bombernas träffsäkerhet och stridsvagnarnas framfart mot Basra och Bagdad. Krigets propaganda har inte rum för sjuka och svältande barn.

– Jag är djupt orolig, sa Kofi Annan i går. Det här är en sorglig dag för FN och det internationella samfundet.

Ändå hade kriget gått att undvika. Det är den rimliga slutsatsen av de uttalanden som Hans Blix gjort efter USA:s ultimatum.

Det var betydligt färre som lyssnade när chefen för FN:s vapeninspektörer i går än en gång framträdde i FN:s säkerhetsråd. Strålkastarskenet har flyttats från New York till generalerna i Persiska viken. De som ändå följde debatten fick höra de sista vädjandena om en fredlig lösning. Hans Blix sa att han kände sorg över att vapeninspektörerna dragits tillbaka, men pekade också på att det fortfarande fanns en väg att undvika krig:

– Det är möjligt att välja ut några av frågorna och sätta en tidsgräns på dem, sa han om de återstående punkterna i inspektionsprogrammet.

Frankrike och Tyskland fortsatte att mana till en fredlig lösning.

– Iraks samarbete var långsamt och tvekande ? men är det en anledning att gå i krig med alla dess hemska konsekvenser? frågade Tysklands utrikesminister Joschka Fischer.

Något svar lär han inte få från George W Bush och Tony Blair. Stridsvagnarna rullar redan in i Irak. Barnen blir krigets oskyldiga offer.

Mats Engström