ÅSIKT

Diskrimi- neringen är ett gigantiskt slöseri

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den gamla gymnasieskolan Norra Latin i Stockholm är numera pampigt konferenscenter. Overheadapparater och blanka konferensmappar har ersatt kritor och slitna läseböcker. Kvar i aulan finns Prins Eugens nationalromantiska målning ”Sommar”. Denna urtyp av ett svenskt landskap skulle bidra till skolgossarnas fostran år 1904. I går bildade skogen, sjön och sommarljuset fond för regeringens symposium om jobben i det mångkulturella Sverige.

Sverige står inför en allvarlig arbetskraftsbrist, varnade statsminister Göran Persson:

– Den centrala frågan är hur vi håller i gång samhället i en tid av åldrande befolkningar. Diskriminering – glöm det om vi ska vara med i framtiden.

Det är inte första gången det sägs, men trots en omfattande debatt går fortfarande orimligt många invandrare utan jobb.

– Det är otvetydigt så att den allra största förklaringen till att det ser ut som det gör är diskriminering, sa Lena Schröder vid Integrationsverket.

Hon har gått igenom ett stort antal studier om hur människor med utländsk bakgrund klarar sig på den svenska arbetsmarknaden. De visar bland annat skrämmande skillnader mellan ungdomar som alla är födda i Sverige. De kan ha samma utbildning, betyg, kön och ålder. Ändå är det svårare att få jobb om för-äldrarna är födda utanför Sverige.

Det är naturligtvis djupt orättvist. Dessutom är det samhällsekonomiska priset högt. Enligt Lena Schröder står 30 000 högutbildade invandrare utanför den svenska arbetsmarknaden. Det gäller bristyrken som läkare, sjuksköterskor, ingenjörer och lärare. Därtill kommer alla andra som skulle kunna jobba, totalt över 100 000 människor. Det är ohållbart både för de individer som ställs utanför arbetsgemenskapen och för allas vår välfärd framöver.

”En arbetsmarknad öppen för alla”, var rubriken på konferensen. LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin påminde om att frågan är större än så.

– Det finns en tendens att bara tala om invandrare utan jobb eller om dem som är högutbildade men inte får jobb på sina områden. Men var femte LO-medlem, 400 000 människor, har utländsk bakgrund. Ofta har de osäkra anställningar.

Wanja Lundby-Wedins påpekande är viktigt. Visst är det bra att Svenskt Näringsliv och framsynta företagare som industrimannen Carl Bennet nu engagerar sig för att bryta segregationen. Men det handlar inte bara om praktikplatser och andra sätt att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Det gäller också vilka jobb svenskar med utländsk bakgrund får och om deras förmåga tas till vara på arbetsplatserna.

”Ja-sidans trumfkort”, kallade Dagens Industri i tisdags de 327 000 väljarna med utländskt modersmål. ”Invandrade svenskar är en potentiell guldgruva i EMU-omröstningen”, skrev tidningen och skildrade valkampanjernas storsatsning på svenskar med utländsk bakgrund.

Tänk om företagen efterfrågade deras yrkeskompetens lika mycket som EMU-kampanjerna vill ha deras röster.