ÅSIKT

Utslagningen i skolorna hotar rättvisa och tillväxt

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Saman Bayke snickrar på sin personliga hemsida för att hinna så långt som möjligt före påsklovet. Han visar länkarna till kompisarnas domäner och förklarar hur de börjat med html-koder och nu lär sig programmet Dreamweaver. Att göra en egen hemsida ingår i första året på Frölundagymnasiets multimediaprogram.

Saman valde det yrkesförberedande programmet för att han länge varit intresserad av datorer. Det är bra att kombinera allmänna ämnen med specialkunskaper, tycker han:

– Vi skriver intervjuer på svenska och engelska och lär oss programmet Word samtidigt.

Utbildningsminister Thomas Östros som är på besök anser att det finns en viktig ideologisk skillnad mellan partierna i synen på gymnasieskolan:

– Folkpartiet och moderaterna vill i princip avskaffa kärnämnena på yrkesförberedande linjer. Men visst behöver en fordonsmekaniker bra kunskaper i engelska. Alla har rätt till kunskap som behövs för ett gott yrkesliv och för att kunna påverka samhället.

Senare på dagen, under ett öppet möte på Göteborgs universitet, talar Thomas Östros om Kina och Indien, om globaliseringens betydelse för Sverige.

– Nästan 2,5 miljarder människor som kommer in i ett internationellt handelsutbyte på kort tid, det är klart att det påverkar oss.

Utbildning är centralt för tillväxten, menar Thomas Östros inför den socialdemokratiska mellankongressen. Kunskap är sättet att hävda sig i den globala konkurrensen.

Han pekar på att den svenska skolan får höga betyg i OECD:s jämförelser, både när det gäller jämlika villkor och goda resultat. Ändå behövs det fler insatser för att bryta den sociala snedrekryteringen och förbättra vuxenutbildningen.

En av åhörarna, Lina Hovling, frågar vad utbildningsministern tänker göra åt att lärare flyr grundskolan i utsatta områden.

Thomas Östros känner inte riktigt igen beskrivningen men håller med om att det finns problem.

– Segregationen och de sociala klyftorna är en stor utmaning, svarar han. Alltför många går ut grundskolan med icke godkänt.

Lina Hovling, som själv jobbat på en förortsskola, tycker ändå inte att statsrådet ger några klara besked om segregationen.

Jag tar upp frågan igen på Landvetters flygplats innan Thomas Östros reser hem till Uppsala.

Vad händer med extrasatsningarna i förorterna när storstadspengarna tagit slut? Hur ska antalet elever med icke-godkänt minska?

– Det är ett dilemma, säger han. Det hade varit fantastiskt om vi hade kunnat fortsätta med storstadssatsningen. Nu är det viktigt att personalpengarna till kommunerna används istället. Ett exempel är extrainsatser för läsning tillsammans med skolbiblioteken.

Frågan är om det räcker för kommuner med ansträngd ekonomi. I många skolor når utslagningen skrämmande nivåer.

Få saker är så viktiga för rättvisan och jobben som att ge alla elever en god start. Om den socialdemokratiska mellankongressen vill sätta fart på tillväxten så är ett nationellt program för spjutspetsskolor i förorterna en utmärkt åtgärd.

Mats Engström