ÅSIKT

Den genetiska kunskapen –  nästa samhällsevolution

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vi hjälper dig att undersöka generna bakom dina personliga egenskaper, lockar det amerikanska företaget 23andMe på sin hemsida:

”Om du till exempel läser att vetenskapsmän har hittat ett samband mellan en speciell gen och någon fysiologisk egenskap eller sjukdom, så kan du använda Genome Explorer för att veta vad nyheten kan betyda för dig.”

Många seriösa forskare har dömt ut gentester till privatpersoner. Kunskapen är för tunn bakom tidningsrubrikerna om arvsanlagen.

Ägarna till 23andMe döljer sådana invändningar i en brasklapp under rubriken ”For the experts”. Här handlar det om att tjäna pengar. Tusen dollar kostar det att få en personlig kartläggning av generna. Ett fynd, enligt bolaget.

Det har funnits varningar om den här utvecklingen tidigare, bland annat från EU-kommissionens etiska råd. Ändå har politikerna tvekat. Sverige har inte infört någon lag mot gentester till privatpersoner, EU låter medicinbolagen fördröja arbetet mot genetisk diskriminering.

Den genetiska kunskapsrevolutionen kan bli större än den digitala. Internet har förändrat våra liv, men genanalyserna går djupare. Vi har bara sett början.

Det kan bli lättare att förebygga och behandla sjukdomar, men oseriösa gentester kan också leda till ett ökat tryck på hälsovården när människor oroar sig i onödan.

Forskarnas tävlan om uppmärksamhet har skapat inflation i rapporter om hur enskilda gener hör ihop med sjukdomar. Arvet blir viktigare än miljön. Påståenden om genernas betydelse för brottslighet och mentala störningar kan minska intresset för att förbättra utsatta gruppers livsvillkor.

Den genetiska kartläggningen kommer också att ändra vår identitet. Faderskapstest är redan en lönande bransch. När gentesterna blir vanligare kommer bilden av familjen att förändras.

Nationalism och etnisk extremism kan bli starkare eller svagare av genetisk kunskap om folkvandringar och släktskap. Det beror på vem som har makten att tolka informationen.

Tekniken gör det lätt att utnyttja kunskap om andra människors arvsanlag. Rättssäkerhet och integritet sätts på prov till exempel i polissamarbetet över gränserna.

Kanske är det mest oroande hur trycket ökar på att sortera bort oönskade barn. Det är lätt att förstå föräldrar som redan har svårt handikappade barn och inte orkar ta hand om fler. Men var går gränsen för vilka befruktade ägg som ska sorteras bort och vad händer i länder med en strikt ettbarnspolitik?

Det är ofta en för enkel lösning att ropa efter nya utredningar. Det går till exempel att skärpa reglerna mot genetisk diskriminering redan nu.

Men de stora frågorna om den genetiska kunskapsrevolutionens effekter på samhället förtjänar en bredare analys. Mindre styrd av forskarna själva än tidigare utredningar.

Kanske går det att pröva samma metod som Demokratiutredningen använde 1997– 2000. Bengt Göransson ledde arbetet med såväl forskarrapporter som öppna samtal och debatt.

Vi behöver ett lika ambitiöst projekt för att förbereda oss på det genetiska informationssamhället.