Vårdval Sverige slår
hårt mot glesbygden

Anders Borg använde vackra ord när han presenterade vårpropositionen:

”Ytterst handlar vårt uppdrag … om att lägga grunden för ett samhälle som hänger ihop.”

Det sa Borg strax innan regeringens utredare Michaël Koch la fram sitt förslag om att avskaffa dagens allmännyttiga bostadsföretag. Marknaden ska styra hyrorna och byggandet.

Finansministern talade om att hålla samman landet samtidigt som hans proposition inte gav ett korvöre till de förortsskolor som går på knäna.

Vården är nästa steg.

Utredningen ”Vårdval i Sverige” föreslår att alla landsting ska tvingas att införa liknande system som i Stockholm. Nästa år ska ändringen vara genomförd.

Regeringens utredare Toivo Heinsoo struntar i kommittéförordningens krav att berätta hur förslaget påverkar segregationen. Den lilla analys som finns av andra effekter är tunn.

Internationella erfarenheter visar att glesbygden lätt blir lidande av vårdval. Hur ska vårdcentralerna i Vilhelmina och Åsele klara sig när skattepengarna går till fler läkare i Umeå?

Det bekymrar inte Toivo Heinsoo. ”Valet att bosätta sig i sådana områden styrs förmodligen av andra kvaliteter än ett brett serviceutbud”, konstaterar han lakoniskt.

Till och med Konkurrensverket inser att fri etableringsrätt kan driva upp kostnaderna. Regeringens utredare avfärdar risken enkelt: Politikerna kan sätta ett tak för utgifterna.

Här skymtar det resultat som borgerliga politiker sällan talar om offentligt: företagens frihet att tjäna pengar på vårdcentraler, skolor eller servicebostäder driver upp den offentliga sektorns kostnader. Sänkta skatter gör det ännu svårare att finansiera en gemensam välfärd. Svaret blir förr eller senare privata försäkringar och gräddfiler för den som har råd.

Toivo Heinsoo har inte hittat på Vårdval Sverige på egen hand. Direktiven från socialminister Göran Hägglund är tydliga. Utredaren måste föreslå vårdval och fri etableringsrätt.

Kristdemokraternas humanistiska ådra verkar ha drabbas av blodpropp.

Vårdval Sverige ingår i en välplanerad marknadsoffensiv från allianspartierna. Utredarnas uppdrag är entydigt: Föreslå mer konkurrens, effekterna på segregation och glesbygd behöver ni inte utreda så noga.

Den så kallade Fritt val-utredningen är ännu ett exempel. Acko Ankarberg Johansson föreslår en lag om valfrihetssystem som ska kunna ersätta reglerna om offentlig upphandling. Hon hyllar ökad konkurrens på en rad välfärdsområden, men tiger om effekterna på sammanhållningen:

”Utredaren har inte funnit anledning att närmare analysera konsekvenserna för integration och hållbar utveckling, sysselsättning och offentlig service.”

Systemskiftet ska ske under största möjliga tystnad.

Socialdemokratin står inför en svår uppgift när Sverige dras sönder. Det klassiska sättet att vinna val har varit att förena olika samhällsgruppers intressen genom en välfärd för alla.

Den här gången blir det dyrt. Alliansens metod för valfrihet försämrar för de svagaste samtidigt som medelklassen i storstäderna kan få mer att välja på. Åtminstone på kort sikt – kravet på privata försäkringar dröjer några år.

Kan socialdemokraterna vinna nästa val på de skattehöjningar som behövs för att återställa kvaliteten i glesbygd och förorter?

Jag tror det, trots allt. En berättelse om hur Sverige ska hålla ihop måste ingå i socialdemokraternas valrörelse.