ÅSIKT

Terrorattackerna splittrade USA

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

På en husvägg, som tycks luta sig över Ground Zeros ödeland, kan man läsa: ”Inga fler krig”. ”Inga fler lögner”. ”Att tänka självständigt är patriotiskt”.

Några kvarter längre bort klänger fortfarande en affisch från republikanernas partikonvent fast vid en fasad. Den föreställer en vredgad frihetsgudinna som svingar sin eld mot symboliska flygplan och ondskans axelmakter. Krigen, så kan budskapet tolkas, är nödvändiga och fosterländska.

I dag kommer dessa två USA att för en dag förenas i minnet och respekten för de 2 800 kollektivt mördade vid terrorattackerna mot World Trade Center.

Släktingar besöker sina döda. Fyra tysta

minuter påminner om antalet angrepp. Kyrkorna öppnas, flytande lanternor ska driva fram över Hudsonfloden. Ett teach-in prövar frågan hur världen ska befrias från fruktan.

Paul Goldberger, som i dagarna publicerar sin bok Up from Zero, säger, vid ett samtal inne i en bokhandel, att det sönderbombade området måste återskapas så att det på en gång

visar respekt för offren och tar till vara New Yorks vitalitet och medborgarengagemang. Den väldiga frihetspelaren, modellerad efter det USA-magiska årtal växer mot himlen.

Den 11 september som en gång förenade alla som respekterar demokratin är däremot på väg att reduceras till alibi och valpropaganda för Bush-republikanerna. ”Det yttersta och allt rättfärdigande argumentet för att legitimera presidentskapet”, säger New

Yorker-journalisten Philip Gourevitch. Bush lovade säkerhet och trygghet åt medborgarna och ständig kamp mot dem som hotade friheten.

Minnesceremonierna sammanfaller i tiden, svart ironiskt, med dagsaktuell dödsstatistik. 1 000 amerikanska militärer har mist livet

i Irak, som står mycket närmare inbördeskrig än den av ockupanten USA utlovade demokratin. Terrorismen växer sig allt hotfullare. Dess huvudkonstruktör, Usama bin Ladin, är inte gripen.

På Union Square möter jag unga demonstranter, som agiterar mot ”polisstaten”. Kanske något hårdraget, säger jag och möts av en trave böcker och forsar av ord: ”Se på Guantánamo och Abu Grahib-fängelset och försöken att hindra demonstrationer. Och Patriot Act som undergräver medborgarrätten.”

Jag påminner mig Le Mondes kanske enda världsspridda ledartext, skriven 12 september 2001: ”Vi är alla amerikaner.”

En ojämförlig solidaritetsförklaring.

Tre år senare står ledande europeiska regeringar mot Bushadministrationen. Presidentens grovhuggna ideologer hånar Europa som pacifistiskt och åldrigt. De gläder sig åt att ”det pladdrande FN” nonchaleras av världens enda stormakt.

Inom USA växer klassklyftorna. Fattigdomen plågar bortåt 40 miljoner. Naturliga följder av högerpolitiken.

”Låt oss återerövra Amerika”, är den valslogan som används av USA-facket, vars rättigheter systematiskt undergrävts av Bush-administrationen.

Den 11 september 2001 påminner om terrorns barbari men också om en amerikansk president, som på tre år ersatt försoning med splittring.

Olle Svenning