ÅSIKT

Patriarkerna förlorar Chile

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Med hjälp av 200 000 kronor som borgen kunde den gamle diktatorn Augusto Pinochet häromdagen tillfälligt vackla ur sin husarrest.

Hans välde byggde på våld och mord. Strax utanför huvudstaden Santiago låg fånglägret Villa Grimaldi. Där misshandlades den unga fången och socialisten Michelle Bachelet.

På söndag blir hon sannolikt Chiles första kvinnliga president. Opinionsmätningarna är lika svajiga som i Sverige. I högerpressen leder Bachelet ganska knappt. Vänsterpräglade La Terceras experter ger henne ett tvåsiffrigt försprång framför högerliberalen och miljardären Sebastian Pinera, stödd också av Pinochets medlöpare.

Chile kallas det måttfulla, rentav socialdemokratiska, exemplet, i Latinamerikas hoppfulla radikaliserade exempelsamling. Ändå, landets djupt konservativa historia kan ta flera stora språng framåt genom att välja Bachelet: frånskild med tre barn, icke-troende och yrkesutbildad i Östtyskland.

Kristna ledare, ofta med band till Opus Dei, kallade henne i början av valrörelsen för ”djävulens dotter”. Förkunnelsen skrevs om sedan Bachelet samtalat med landets biskopskår.

I Chile låg länge mänskliga rättigheter som aborter och skilsmässor under patriarkal skugga.

Klassamhället upprätthölls av en extremt konservativ överklass, som när den kände sig hotad kallade in Pinochet.

Bachelet går till val mot delar av denna tunga historia av förtryck. De första hundra dagarnas regeringspraktik ska hinna med både att bygga dagis och förskolor åt 40Ì´0;000, rusta upp 200 av de eländigaste barríos – fattigkvarteren – och demokratisera författningen.

Alldeles i slutet av valkampanjen lovade också Bachelets center-vänster att erkänna ursprungsbefolkningens rättigheter och därmed erkänna den exklusion, ofta förnedring, landets fattigaste utsatts för av de härskande eliterna. En vag chilensk anknytning till den rörelse av bonderevolter, frihetliga socialistiska experiment och uppror från indianska folk som pågår runt om på kontinenten, kanske främst i Bolivia. (Väl och kunnigt skildrat i Magnus Lintons bok ”Americanos”.)

Den hårdföra högern, dryg femtedel av väljarna, säger nej till ursprungsbefolkningens krav. De kan hota nationens enhet, leda fram till omfördelning, kanske expropriation, av mark och jordbruksområden, säger högern, skrämd av att kanske mista privilegier. Och dessa är gigantiska: Chile är ett av världens mest ojämlika samhällen. En följd bland annat av militärdiktaturens nyliberala ekonomiska politik.

Bachelets sannolika valseger följer till stor del av att runt sextio procent av de kvinnliga väljarna, i ett stillsamt uppror mot machokulturen, stöder henne.

I kväll avslutar Bachelet valkampanjen med ett gigantiskt möte i Santiagos centrum. Bilder därifrån förmedlas till alla delar av landet. Hon, en gång offer för högerdiktaturens torterare, kan bli den som definitivt erövrar demokratin åt Chile.

Olle Svenning