ÅSIKT

Nuders misstag: bli finansminister

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
SKARPA Pär Nuder, Villy Bergström, Erik Åsbrink och Kjell-Olof Feldt – från vänster.
Foto: PERNILLA WAHLMAN, ANDREAS HILLERGREN, CONNY SILLÉN, STEFAN JERREVÅNG
SKARPA Pär Nuder, Villy Bergström, Erik Åsbrink och Kjell-Olof Feldt – från vänster.

27 JANUARI 2008. Pär Nuders flykt in i skuggan är så gåtfull att den kräver svar från spåmän, börsanalytiker och psykologer. En av socialdemokratins skarpaste hjärnor och skribenter formulerar först en självömkande avskedsansökan och går sedan på rasande spaning efter läckor. Han längtar, vid knappt 45 års ålder, efter gubbhyllan och Bosse Ringholm. Men Ringholm sitter inte där, han är ute i löpspåret eller i ett sammanträdesrum på stökiga Stockholms arbetarkommun.

Nuder sägs leva med ett tungt trauma sedan han valdes bort som Göran Perssons efterträdare.

För egen del tror jag mer på att Göran Persson slog sönder Nuders väg till partiets guldmedalj genom att utropa honom till finansminister. Ett gammalt recept från Tage Erlander. Den mest briljante borde sköta finanserna, sa han och tänkte placera Olof Palme bland siffror, konjunkturrapporter och finansplaner. Han slapp gudskelov undan och fick i stället ta ansvar för hela världen.

Bergström bannlystes för evigt

Gunnar Sträng, en annan av dessa sensibla socialdemokratiska finansministrar, satt kvar.

En gång skrev vi i tidskriften Tidens redaktion (författare den gången: Villy Bergström) kritiskt om Sträng: han har tappat kontakten med viktiga strömningar inom arbetarrörelsen.

Den tidens mediedrev.

Sträng störtade omedelbart in till Tage Erlander och hotade avgå. Lång övertalning följde.

Sträng återvände till sitt jobb. Villy Bergström, en av socialdemokratins allra främsta ekonomer, bannlystes för tid och evighet från finansdepartementet. Han fick inte ens bli kanslisekreterare, än minde politisk sakkunnig.

För tio månader sedan hörde jag Mona Sahlin pröva tanken att flytta Nuder från ekonomin till utrikespolitiken. Normalt mer attraktivt än att försvinna från politiken.

Nuder såg ut att hamna på UD

Den sistnämnda flyktvägen följde både Kjell-Olof Feldt och Erik Åsbrink, andra avsuttna och känsliga finansministrar. Nåja, Åsbrink har gjort comeback som den borgerliga regeringens man i Försäkringskassan.

Bosse Ringholm, mindre emotionell, omskolades inom regeringen. Allan Larsson, en annan finansminister, skakade av sig irritationen av ett kongressnederlag mot nuvarande socialdemokratiske pansargeneralen Håkan Juholt. Larsson hade redan bestämt sig för att lämna Sverige. Han skulle bygga om Europas hela arbetsmarknad.

Nuder såg länge ut att kvalificera sig för UD. Han skrev program tillsammans med EU-vänstern. For till möten med Progressive Governance och mätte tillståndet i världen med Bill Clinton, Thabo Mbeki och Tony Blair.

”Vi låg alltid till vänster om Blair”, sa Nuder när vi talades vid. Han hade lättare för Gordon Brown.

Nuder var upptagen av konflikterna i Mellanöstern. Utbildad av Cordelia Edvardson.

Under några maj-dagar på Harpsund år 2000 samlade Nuder bland andra Israels dåvarande utrikesminister Shlomo Ben Ami, Abu Ala – hög ledare i PLO – och USA-medlaren Dennis Ross. Mötet fick beröm också från en fredsaktivist som Yossi Beilin.

I stället för att möta Carl Bildt ställde Göran Persson Nuder mot Anders Borg och alla hans superteknokrater, programmerade på Konjunkturinstitut och i Riksbank.

Ett omöjligt uppdrag för en icke fack- ekonom.

”Vi måste bilda ett nytt parti”

Socialdemokrater och deras europeiska kamrater har det för tillfälligt något motigt. Premiärminister Romano Prodi, den milde italienske vänsterkatoliken, avslutade sin karriär samma dag som Nuder skrev sitt avskedsbrev.

–?Vi har ingen organisation. Vi blir massakrerade vid ett nyval, ropade en italiensk vän från den stökiga senaten.

Massakrerade? Ett skakande budskap för mig som just suttit klistrad ett tjog timmar vid HBO:s serie ”Rome”. Senaten där är ofta blodfylld, mord pågår ständigt.

Jag undrade om ändå inte Roms framgångsrike borgmästare Walter Veltroni, skönlitterär författare?–?mer av Cicero än Marcus Antonius?–?kan besegra Berlusconi.

–?Men vi har ingen partiapparat, inte en enda lokalavdelning. Inte antydan till gemensamt program. Allt sköts via nätet. Och Veltroni är mer intresserad av Vatikanen än fackföreningsrörelsen. Så löd budskapet från Palazo Madama.

–?Vi måste bilda ett nytt parti. Ett europeiskt vänsterparti, öppet och oberoende av nationsgränser och befriat från de nuvarande ledarna.

Någonting för Nuder?