ÅSIKT

I väntan på bostad rinner livet i väg

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Trots att Rahen Hagos fick uppehållstillstånd för ett år sedan väntar hon fortfarande på att få ­flytta från Migrationsverket. I går ­rapporterade Sveriges Radios Ekonyheter att var femte person som fått uppehållstillstånd i Sverige väntar på en kommunplacering i över ett halvår. Ytterligare sexhundra personer har väntat i över ett år och ytterligare ett antal personer har väntat i över två år. Massor med männi­skor sitter alltså fast hos Migrations­verket trots att de inte borde det.

I grunden handlar problemet om ­bostadsbrist. Majoriteten av Sveriges kommuner uppger att de har brist på ­hyresrätter.

För Rahen och andra i hennes sits innebär det en väntan i tristess och ­passivitet. För vad kan man göra under tiden man väntar?

Vissa kommuner erbjuder möjlig­heten att lära sig svenska men det är långt ifrån alla som gör. Kommunerna får nämligen ingen ersättning för att ­utbilda flyktingar som bor kvar på ­Migrationsverkets ­anläggningsboenden. Systemet är inte skapat för situationer med bostadskris. Tanken är att människor ska flytta så snabbt som möjligt till ett eget boende i en lämplig kommun.

Arbetsförmedlingen har en viktig roll och har hittills kunnat påbörja en etableringsplan för den som får uppehållstillstånd men ändå bor kvar hos migrationsverket. Etableringsplanen ska leda till ­arbete eller studier.

I syfte att öka pressen på kommunerna att ta emot fler flyktingar vill regeringen nu stoppa arbetsförmedlingens arbetsmarknadsinsatser. I stället ska åtgärderna påbörjas först när en kommun tar emot nya svenskar. På så sätt får en kommun ­hela pengen. Detta ska öka det ekonomiska incitamentet för kommuner att snabbare vaska fram bostäder.

Men det säger sig självt – förslaget ­riskerar att ytterligare passivisera ­flyktingarna.

En politik som syftar till att fler människor ska komma ut i det svenska sam­hället måste börja i att bygga nya bostäder.