ÅSIKT

Mer än bara direktivet som hotar integriteten

EU-domstolen fastslog i dag att datalagringsdirektivet inte är förenligt med grundläggande europeiska rättigheter.
EU-domstolen fastslog i dag att datalagringsdirektivet inte är förenligt med grundläggande europeiska rättigheter.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Att ha en mobiltelefon i fickan innebär för de allra flesta en trygghet. Om man råkar illa ut kan man snabbt kontakta någon för att få hjälp.

Men på senare tid har mobilen också skapat oro när den allt mer har omvandlats till en övervakningsapparat. På grund av EU:s datalagringsdirektiv har mobilanvändare kunnat spåras var som helst, när som helst. Men nu har EU-domstolen satt ner foten. Domstolen kallar direktivet "ett synnerligen allvarligt ingrepp i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet". Lagen måste därför ses över.

Upp till två år

Sedan EU-direktivet trädde i kraft i maj 2006 har internet- och telefonoperatörer tvingats spara kundernas telefonsamtal, sms, och aktivitet på nätet. Tanken är att informationen ska begäras ut av exempelvis polisen vid misstanke om brottslighet. Trafiken ska sparas i minst sex månader och högst två år.

Sverige förhalade visserligen införandet och fick böta tre miljoner euro. Men sedan 2012 är datalagringsdirektivet en del av vår nationella lagstiftning.

Kritiken mot lagen handlar framförallt om att den är för allmän, det är inte tillräckligt specificerat hur övervakningen ska gå till. Det är helt enkelt inte rättssäkert.

Dagens dom är principiellt viktig men integritetskämparna får avvakta med glädjeyran.

FRA-lagen och Ipred

Sverige måste nu se över den nationella lagstiftningen så att den inte bryter mot rekommendationerna. Men det är viktigt att det inte stannar här.

För samtidigt existerar fortfarande FRA-lagen som också tvingar internet- och teleoperatörerna att göra tele- och datatrafiken tillgänglig för Försvarets radioanstalt.

Internetanvändare bör också fortsätta diskutera Ipred-lagen, även känd som "piratjägarlagen" som används för att jaga människor som laddar ner musik, film och spel.

Frågan är om den allmänna rättsuppfattningen står i proportion till straffen.

46 miljoner

För några år sedan dömdes personerna bakom torrentsajten Pirate Bay till fängelse och böter för sammanlagt 46 miljoner.

Dagens besked från EU-domstolen visar att det behövs en ordentlig översyn av integritetsskyddet, inte minst genom att se över hur lagarna är utformade och hur de slår i verkligheten.