ÅSIKT

Läxkapitalismen är ett hot mot skolan

När Norrevångsskolan i Karlshamn testade att ta bort läxor i årskurs 7-9 resulterade det i förbättrade skolresultat bland eleverna.
Foto: Foto: Scanpix
När Norrevångsskolan i Karlshamn testade att ta bort läxor i årskurs 7-9 resulterade det i förbättrade skolresultat bland eleverna.
LEDARE

Vi måste prata om läxorna.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Framgångsrika skolor har förstått att det viktigaste skolarbetet inte kan lämpas över på barnens föräldrar. Barn lär sig mest i skolan - av utbildade pedagoger - och inte på fritiden.

Det här har Patrik Johnsson rektor för Norrevångsskolan i Karlshamn insett. Förra året testade han att ta bort läxor för eleverna i årskurs 7-9. Skolan tillämpade något som de kallade för "totalskola".

Upplägget - som togs fram av elever, lärare och rektorn - gick ut på att skoldagen inleddes med frukost på skolan och avslutades med möjlighet till studiestöd eller fritidssysselsättning.

Och resultatet talar sitt tydliga språk. Aldrig någonsin har skolan redovisat så goda resultat. Vandalisering i skolan har minskat och trivseln bland eleverna har ökat.

Högre krav på undervisning

Rektorn tror att den positiva utvecklingen hänger ihop med den läxfria skolan. Till tidningen Kvällsposten säger rektorn att borttagandet av läxor har medfört att det ställts högre krav på den lärarledda undervisningen. Just därför såg skolan till att omfördela resurserna för att införa lektioner med två lärare i klassrummet. Enligt skolan har reformen knappt tyngt budgeten, det rör sig om 20 000 kronor för inköp av frukost. Det är vad den nya strategin har kostat.

Vidare säger rektorn till tidningen att det är viktigt att eleverna får tydliga gränser.

– Forskning säger att läxor är den största orsaken till konflikter i hemmet, och att det är viktigt att kunna skilja mellan arbete och fritid. Vi har märkt att eleverna blivit mycket mer alerta i skolan, sa rektorn.

Men det finns inget riksdagsparti som vill problematisera idén att man går i skolan i flera timmar och läser läxor när man kommer hem. 

Rika familjer vinnare

Antagligen är partierna rädda för att framstå som flummiga. I politikens tävling om statsmannamässighet finns ingen plats för djärva idéer.

På andra sidan gnuggar läxhjälpsföretagen händerna. På ett år har de fyra största bolagen ökat sin omsättning med 80 procent. Alliansens lansering av skatterabatt på läxhjälp är givetvis en viktig förklaring till företagens expansion.

Samtidigt är det de rikaste familjerna som har vunnit mest på skattesubventionen.

Även om Skatteverket inte för enskild statistik för just läx-rut är det tydligt var man nyttjar avdragen mest. En granskning som Svenska Dagbladet har gjort visar att rika Danderyd och Lidingö använder sig mest av hushållsnära tjänster - där läxläsning alltså ingår. Medan de som utnyttjar tjänsterna allra minst är invånarna i resurssvaga Botkyrka.

Skolverket kritiskt

Flera experter varnar för att den här utvecklingen ökar segregationen i skolan. Skolverkets högsta chef Anna Ekström är en av kritikerna.

– Vi kan inte ha ett system som är beroende av att föräldrar ser till att deras barn klarar skolan. Om vi använder skattepengar till läxhjälp måste vi också satsa på dem vars föräldrar inte gör aktiva val, sa hon i en intervju i Dagens Nyheter.

Det här har Socialdemokraterna tagit fasta på och vill avskaffa rutavdraget för läxhjälp. Istället vill partiet införa allmän läxläsning innanför skolans ramar. Det är ett bra steg bort från den allt mer segregerande skolan.

Men fortfarande vågar ingen utmana idén om läxor i skolan.