ÅSIKT

Klädindustrin måste sluta hata kvinnor

Mode Vad är det som gör det så svårt för de kända märkena att acceptera sina kunders verkliga storlekar?
Mode Vad är det som gör det så svårt för de kända märkena att acceptera sina kunders verkliga storlekar?
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är inte klokt att så många kvinnor har problem med att hitta kläder. Få industrier är så otakt med sina konsumenter som modeindustrin. Tillverkarna, oavsett kedja, verkar alltid säga till sina kvinnliga kunder: du är för ful, för tjock, för kort, för bred, för mörk, för blek, för smal. Vi gör inte kläder för dig utan för hur du borde vara.

I USA har många fått nog. "Om den genomsnittliga kvinnan är "plus-size" hur kommer det sig att det inte återspeglas i modeindustrin" skrev skribenten Erika Nicole Kendall undrande i The Guardian nyligen.

Kendall reagerade på en ny amerikansk undersökning som visar att den genomsnittliga amerikanska kvinnan är runt storlek 18-20 och inte 14 som man tidigare trott, ändå syns det inte i klädbutikerna och modevärlden. Storlek 20 motsvarar i svenska mått storlek 52 eller XXL.

Det här innebär att det finns ett rejält glapp mellan kläderna i skyltfönstren och kvinnorna i verkligheten.

Vad är det som gör det så svårt för de kända märkena att acceptera sina kunders verkliga storlekar? Alldeles vanliga kvinnor hänvisas i stället till marginaliserade specialbutiker eller märken. Det hela är absurt.

En vanlig förklaring brukar heta att ett smalt ideal säljer. Marknaden utgår från att vi vill köpa en dröm och inte verklighet. Men frågan är om inte marknaden har fel. Kvinnor i alla storlekar, åldrar och funktionsvariationer vill bära snygga kläder. 

Dessutom har en del faktiskt tjänat på att anpassa sig efter verkligheten. När amerikanska bikinimärket Aerie slutade retuschera sina modeller 2014 började deras försäljning att öka markant. Under 2015 ökade klädmärket sin försäljning med hela 20 procent.

Även om det finns skillnader mellan Sverige och USA så har vi liknande problem även här. Äldre kvinnor, korta kvinnor, mammor som fött barn, eller bara helt vanliga kvinnor återspeglas inte i mainstream modebransch.

Är du större än storlek 44 hänvisas du till några klädstänger som brukar stå längst in i butikerna. Där hänger oftast stora tunikor som ser ut som draperier. Du skulle lika gärna kunna gå in i en gardinbutik och handla där i stället. 

I Sverige har kvinnor också tröttnat på att ständigt behöva skämmas för sina kroppar. En rörelse med så kallade kroppsaktivister växer sig allt större som en motreaktion mot retuscheringssamhället. Det är kvinnor som lägger upp bilder på sig själva på sociala medier, ibland i bara underkläder för att manifestera: så här ser jag ut. Ärr, skavanker, kroppshår, funktionsvariationer, celluliter, valkar, allt får synas.

Och viktigast av allt, kroppsaktivisterna älskar inte sina kroppar trots att de ser ut på ett visst sätt. Nej de älskar sina kroppar. Punkt.