ÅSIKT

Kosovos svåra väg till självständighet

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

För Kosovos stora albanska majoritet duger inget annat än fullständig självständighet. För Serbien är det otänkbart att släppa ifrån sig provinsen som historiskt beskrivs som hjärtat i landet.

Det är lätt att känna hopplöshet inför konflikterna på Balkan.

FN-medlaren Martti Ahtisaari har ett nästan omöjligt uppdrag när han ska försöka få parterna att komma överens om hur Kosovo ska styras i framtiden. I morgon presenterar den förre finske presidenten sin rapport.

Ahtisaari väntas förorda långtgående självstyre för Kosovo, men inte uttryckligen tala om självständighet.

EU föreslås överta FN:s roll som överförmyndare för provinsen. Den Nato-ledda Kfor-styrkan ska vara kvar, inte minst för att skydda den serbiska minoriteten.

Det hela kan mycket väl sluta i ett självständigt Kosovo, men för att komma dit krävs ett försiktigt tassande. I den bästa av världar sker det så småningom med Serbiens medgivande.

För det första måste Belgrad få en regering som fortsätter närmandet till Europa.

I Kosovo måste för det andra de mest hårdföra självständighetsivrarna visa tålamod. Den ekonomiska utvecklingen måste komma igång i det som är en av Europas fattigaste regioner.

Det är inte svårt att se hindren.

I det serbiska valet nyligen blev det nationalistiska radikala partiet störst. Partiet leds formellt av Vojislav Seselj som står anklagad för krigsförbrytelser vid tribunalen i Haag.

Även om de pro-europeiska partierna kan bilda en koalitionsregering blir det svårt för dem att släppa Kosovo och gå emot de starka nationalistiska krafterna.

Vi vet inte heller om Ahtisaaris plan godkänns av säkerhetsrådet. Där har Ryssland som står på serbernas sida möjlighet att lägga in sitt veto.

I en sådan situation kommer troligen Kosovo att agera på egen hand och utropa sin självständighet.

Det kan leda till svåröverskådlig konfrontation med Belgrad, men även få följder i andra delar av Balkan. I det sköra Bosnien svarar serberna säkert med att utropa sin enklav som självständig republik. Krutdurken Balkan kan explodera igen.

Det var Natos bombningar som i slutet av nittiotalet tvingade den dåvarande presidenten i Serbien Slobodan Milosevic att dra tillbaka sina trupper och gå med på ett långtgående självstyre för Kosovo.

Fortfarande behövs internationell militär närvaro. Men det räcker inte med att hålla kriget borta.

Den europeiska integrationen läkte såren i Västeuropa efter andra världskriget och stabiliserade demokratin i Östeuropa efter det kalla kriget.

På samma sätt måste folken på Balkan komma bort från historiska oförrätter och skapa en framtid i det gemensamma Europa.

Det betyder på sikt medlemskap i EU. Integreringen med övriga Europa är det bästa sättet att motverka nationalismen och minska nationsgränsernas betydelse.

Det kräver dock att EU kommer ur sin så kallade utvidgningströtthet och håller dörren öppen.

Tommy Svensson