ÅSIKT

Alla drömmer inte om att bli president

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

För några är den amerikanska drömmen att bli president. I morgon är det en ny match mellan Barack Obama, Hillary Clinton, Mike Huckabee och de andra hoppfulla.

De flesta vanliga medborgare har mer jordnära förhoppningar, som att få tillhöra en trygg medelklass. För allt fler är det en ouppnåelig dröm.

Den viktigaste politiska frågan i det amerikanska presidentvalet ser ut att bli ekonomin. Irakkriget och terrorismen träder alltmer i bakgrunden. Pengar, jobb och sjukvård ligger närmare väljarnas hjärtan.

Det beror på akuta ekonomiska problem som bolånekrisen och stigande arbetslöshet. Men också på att USA, trots sin omtalade flexibilitet på arbetsmarknaden, inte förmår att hantera globaliseringen på ett socialt anständigt sätt.

Så länge som de amerikanska storföretagen dominerade marknaden både hemma och utomlands kunde de erbjuda sina arbetare goda löner och förmåner, som sjukförsäkring för hela familjen. Ett jobb på exempelvis någon av de stora biltillverkarna var en biljett till en god medelklasstillvaro även för arbetare.

Så är det inte längre. Den gamla strukturen med patriarkala företag och fackföreningar som höll lönenivåerna uppe har brutit samman.

Nu är konkurrensen större, jakten på profit hämningslösare i både gamla industribranscher och den växande servicesektorn. I de förra skärs jobb, förmåner och pensioner ner. I de senare är lönerna ofta låga och otryggheten stor.

Det amerikanska facket har inte kunnat möta dessa utmaningar utan till och med splittrats på kuppen. Industrifacken har slagits för att skydda jobb och förmåner så gott det går. Servicefacken, vars medlemmar inte utsätts för samma tryck utifrån, betonar organisering och har bildat den nya centralorganisationen ”Change to win”.

Det som hänt är att den gamla demokratiska kapitalismen har ersatts med superkapitalism, skriver Robert Reich, arbetsmarknadsminister under Bill Clinton i början av nittiotalet, i sin senaste bok ”Supercapitalism” (Knopf).

Detta gäller förstås inte bara USA, men i inget annat rikt och utvecklat land lämnas de människor som drabbas av förändringarna i så stor utsträckning åt sig själva. Därför är kravet på allmän sjukförsäkring en så stor fråga i valet.

Det främsta skälet för allmän sjukförsäkring är att dagens system lämnar nästan 50 miljoner människor utan skydd. Reich pekar även på att det snedvrider konkurrensen.

Företag som betalar hälsovården för sina anställda slås ut av konkurrenter som inte gör det. Det gör USA dåligt rustat att möta globaliseringen. Därför måste sjukförsäkringen kopplas loss från företagen och bli allmän.

Att medelklassen förlorat ekonomiskt är en följd av att facket inte kunnat bjuda arbetsgivarna motstånd, hävdar Reich. Därför vill han ha lagändringar som underlättar för de anställda att bilda fackföreningar.

Återupprätta politiken. Vi måste vara medborgare och inte bara konsumenter, manar Robert Reich. Vi får se hur mycket av det budskapet som når ut i den högljudda presidentvalscirkusen.