ÅSIKT

Vad kostar en fred i Libanon?

Den ekonomiska krisen stärker Hizbollahs ställning

Kriget lever För Libanons premiärminister Fuad Siniora är förra sommarens krig fortfarande en realitet. Han ber om pengar till återuppbyggnaden på givarkonferenser. (MONTAGE: Bilden är manipulerad)
Foto: AP
Kriget lever För Libanons premiärminister Fuad Siniora är förra sommarens krig fortfarande en realitet. Han ber om pengar till återuppbyggnaden på givarkonferenser. (MONTAGE: Bilden är manipulerad)
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Libanons svage premiärminister Fuad Siniora försöker i dag i Paris att samla bistånd till sitt politiskt och ekonomiskt söndertrasade land. Givarkonferensen kan ses som en fortsättning på det initiativ för Libanon som förra svenska regeringen tog i somras.

Siniora presenterar i Paris en statsskuld på 40 miljarder dollar, procentuellt en av världens högsta. Förra årets israeliska attacker kostade, vid sidan av tusentalet döda, sammanlagt 5 miljarder dollar: infrastruktur, fabriker, bostäder, frambombade flyktingströmmar står på utgiftslistan.

Skakades av massiv strejk

I tisdags skakades landet av en massiv generalstrejk, ledd av Hizbollah och CGTL, den libanesiska landsorganisationen, bland andra.

Oppositionen har tydliga politiska syften. Det mindre att sabotera givarkonferensen i Paris, det större att störta Siniora för att bygga en ny regering där Hizbollah och deras kristna allierade får vetorätt. Då kan den annonserade rättegången, om mordet på Rafiq Hariri, politikern och multimiljardären, ställas in. Syrien, Hizbollahs välgörare, önskar inställa processen. En attack mot den 14 mars-rörelse som symboliserar libanesisk självständighet.

Den materiella basen för proteströrelsen har skrivits ut av Siniora själv. Han, och hans regering, vill kravla sig upp ur de ekonomiska ruinerna genom drastiska höjningar av skatter och avgifter. Prisstegringarna beräknas till 15 procent och slår hårt mot en befolkning där minst hälften lever i direkt fattigdom.

Hizbollah, som bedrivit omfattande välgörenhet, förvandlar den djupa ekonomiska och sociala krisen till ett växande politiskt stöd. ”Våra pengar och våra vapen ska hindra Libanon från att splittras”, sa Hizbollahledaren Nasrallah något hotfullt vid det stora protestmötet i tisdags.

Siniora, som nyligen samlat ekonomiskt stöd från flera arabländer, kan hoppas att Pariskonferensen hjälper hans regering att också ekonomiskt stå emot Hizbollah. Fast det förutsätter att hans nyliberala recept blir till makulatur.

Beredda på högt pris

USA och flertalet europeiska länder är beredda att betala ett ganska högt pris för att rädda Siniora, för att reducera det syriska och iranska inflytandet i det sorgliga Libanon.

Kalkylen är riskabel. Den subtila eller cyniska maktbalans som en gång skrevs in i Libanons författning förutsätter regeringsinflytande från de dominerande religiösa grupperingarna. Hizbollah, som representerar den stora och växande shia-befolkningen, har lämnat regeringen. De kristna är splittrade; den auktoritäre generalen Aoun har för sina presidentambitioners skull allierat sig med Hizbollah. I tisdags bröt hårdhänt våld ut mellan libaneser.

”Jag utesluter risken för inbördeskrig”, säger ändå premiärministern. Han kan ha rätt. Men det förutsätter maktpolitiska kompromisser och aktiv fattigdomsbekämpning.

OS