ÅSIKT

Skolan borde slippa Björklunds betyg

Underkänt Skolminister Jan Björklunds förslag till nytt betygssystem kommer inte göra att eleverna lär sig mer. Att sorteras på ett nytt sätt kommer inte hjälpa elever med svårigheter.
Foto: STIG-åke jönsson
Underkänt Skolminister Jan Björklunds förslag till nytt betygssystem kommer inte göra att eleverna lär sig mer. Att sorteras på ett nytt sätt kommer inte hjälpa elever med svårigheter.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

07 februari 2008 Det fanns något hjälplöst över skolminister Jan Björklund i går. Mitt i handlingskraften måste också han ha insett att det nya förslaget till betygssystem faktiskt inte handlar om det som är viktigt i skolan.

På Björklunds uppdrag har en arbetsgrupp på departementet döpt om betygsstegen. I stället för dagens godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt ska framtidens elever bedömas med bokstäver, A–F.

Betygen ska liksom i dag bygga på att eleverna uppnår vissa mål, men arbetsgruppen tycker inte att det behövs nationella kriterier för alla betygssteg. Till skillnad från i dag ska eleverna dessutom få sina betyg redan i årskurs sex.

Sortera och värdera

Ingen ifrågasätter att kunskaper är skolans viktigaste uppgift. Ingen kan heller förneka att det förutsätter återkoppling och utvärdering.

Det är med andra ord inte detta betygsdebatten handlar om.

Den handlar om hur lärare och elever tillsammans bäst skapar förutsättningar för detta lärande, och om hur utvärdering och urval ska gå till.

På dessa frågor har Björklund mycket tvärsäkra svar: genom att sortera, värdera och klassificera. Ju noggrannare och tidigare, desto bättre.

Döv för protesterna

Det är därför han kan dra igång ett reformarbete med den enkla utgångspunkten att åstadkomma ett betygssystem med fler steg, och med tidigare bedömningar. Och det är därför han gjort sig döv för bland andra lärarorganisationernas protester mot tanken på betygsliknande omdömen redan från de första årskurserna.

Ännu en betygsreform gör naturligtvis inte att eleverna lär sig mer. Elever som i dag är framgångsrika kommer att vara det också när måttet på framgång skrivs A, och elever med svårigheter får det inte lättare därför att deras misslyckande tecknas F.

Den precision Björklund tror sig åstadkomma kommer inte att skapa klarhet, men däremot nya gränsdragningsproblem.

Däremot kommer en omläggning av betygssystemet att leda till ännu en period av osäkerhet i skolan. Lärare som borde få möjlighet att undervisa tvingas sitta i sammanträden för att tolka nya kriterier, och en ny föräldrageneration ska försöka förstå vad elevernas betyg betyder.

Öppnar för fler förändringar

I värsta fall kan dessutom ministerns förkärlek för sortering och värdering sprida sig till skolans personal, något som i så fall kommer att gå ut över undervisningen.

Och som om inte allt detta skulle vara nog, Björklund tycks vara redo att driva igenom sitt förslag oavsett vad opposition och remissinstanser säger. Det öppnar för fler nya förändringar av betygssystemet, och fler förvirrade elever, lärare och föräldrar.

Det borde den svenska skolan slippa.

IP