ÅSIKT

”Unga muslimer ska inte behöva bli fanatiker”

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Förra söndagen avslöjade radioprogrammet Kaliber att islamiska friskolor och församlingar i Sverige blir erbjudna finansiering av fundamentalistiska organisationer och rika muslimer i Saudiarabien. Ett exempel är al-Salam-skolan i Örebro som får 150 000–200 000 kronor i månaden från en islamisk missionsstiftelse med anknytning till wahhabismen.

Wahhabismen grundades i Saudi-arabien i mitten av 1700-talet av Abd al-Wahhab och fortfarande är landets lagar och institutioner anpassade efter dess regler. Enligt wahhabismen måste varje muslim leva precis som Mohammed gjorde på 600-talet e Kr. Alla diskussioner om hur Koranen ska tolkas efter Muhammeds död förkastas. Många muslimer anser att wahhabisterna har en förvrängd syn på islam och förstör islams rykte som en fredlig världsreligion. Men själva anser de att den wahhabitiska läran borde prägla islam. Därför betraktar de inte bara västvärlden som sin fiende utan t ex shiiterna i Iran tillhör också deras motståndare.

Inom den muslimska minoriteten i Sverige har det i mer än två decennier varit känt att saudiarabiska wahhabitiska anhängare verkar i Europa. I början av 1980-talet avslöjade turkiska journalister att saudier gav bidrag till moskéer i Europa och i samarbete med wahhabitiska organisationer i Turkiet skickades turkiska imamer till Europa.

Via de saudiska ambassaderna knyts kontakterna med organisationer och rika personer i Saudiarabien. Den sunnitiska islam som dominerar i Turkiet är en form som är möjlig att utöva i en sekulariserad stat och från dessa kretsar såg man inte med blida ögon på det saudiska intrånget bland Europas muslimer, särskilt inte bland dem som härstammade från Turkiet.

De saudiska pengarna som ges till svenska friskolor och muslimska organisationer betalas inte ut kravlöst. Givarna kräver att få plats i moskéernas styrelser och att få utse imamer och skolledare. Men enligt professorn i islamologi Jan Hjärpe (i DN: s nätupplaga den 5/6) behöver detta inte vara något problem eftersom Saudiarabien är mycket mån om att inte stöta sig med myndigheterna i de länder som de sponsrar. Jan Hjärpe har fel när han tonar ner riskerna med att extrema islamiska grupper skulle få inflytande över skolor och församlingar. Hjärpe påstår också att de stora medelklassmoskéerna inte tar emot bidrag från Saudiarabien utan att det skulle vara små källarmoskéer. Även detta är fel.

Den wahhabitiska riktningen av islam har idag få anhängare i Sverige. Men risken är stor att skaran växer bland den unga generationen muslimer som får sin utbildning i de muslimska friskolorna.

Detta är orsaken till att många muslimer varit starkt kritiska till religiösa friskolor. Många muslimska föräldrar är dock rädda för det fria svenska samhället och väljer att skicka sina barn till de muslimska friskolor oavsett vilken inriktning av islam som präglar skolan. Det är inte som Jan Hjärpe påstår att många skulle sluta att skicka sina barn till skolor som finansierades av Saudiarabien.

Utbredningen av den wahhabitiska riktningen av islam är inte ett problem bara för Sverige, utan så här ser det ut i hela Europa. Skillnaden är att i de andra europeiska länderna är man mycket medveten om problemet. Vad vi muslimer i Europa behöver är en diskussion om hur vi ska förhålla oss till de länder vi lever och verkar i. Unga muslimer ska inte drivas till extrema wahhabitiska grupper bara för att de känner sig diskriminerade i de europeiska samhällena.

Emine Onatli