ÅSIKT

Utmaningarna kantar vägen

Arbetsgrupper startar sitt arbete i precis rätt tid

Deras jobb har börjat Att formulera en framtida gemensam regeringspolitik hör till en av de verkliga utmaningarna för Lars Ohly, Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, ledare för de rödgröna.
Foto: ULF HÖJER
Deras jobb har börjat Att formulera en framtida gemensam regeringspolitik hör till en av de verkliga utmaningarna för Lars Ohly, Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, ledare för de rödgröna.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

10 februari 2009. Det är inte svårt att peka ut svårigheterna för Mona Sahlin i rollen som ledare för de rödgröna

regeringsutmanarna i nästa års val. Trots idel leenden vid gårdagens pressträff på klassiska Bommersvik är skiljelinjerna väl kända.

Det handlar om synen på det europeiska samarbetet, på skatterna och på den gemensamma sektorn. Försvarspolitiken kommer att leda till diskussioner, liksom familje- och skolpolitiken.

Seg start

Samarbetet hade kunnat få en bättre start. Höstens turer och stängda dörrar kommer att följa Sahlin som en envis mollton. Och som om inte det vore nog har Sahlin knappast lyckats övertyga hela det egna partiet om att tanken på ständiga socialdemokratiska enpartiregeringar passerat sitt bäst-före-datum.

Det arbete som ligger framför de tre partiernas arbetsgrupper kommer inte att bli enkelt. Ändå måste det göras. Det saknas nämligen inte utmaningar för en regering som om ett och ett halvt år kan få uppgiften att ta över efter regeringen Reinfeldt.

Oppositionens arbetsgrupper start-ar sitt arbete i precis rätt tid. Den ekonomiska krisen och den snabbt växande arbetslösheten ställer krav på omvärdering av många gamla käpphästar. Regeringen – i synnerhet dess moderata kärna – har demonstrerat att den inte tänker anta utmaningar. Den ”jobbpolitik” som möter arbetslöshet med sänkta ersättningar och skärpta villkor ligger fast.

De arbetsgrupper som i går inledde uppgiften att formulera en gemensam oppositionspolitik har bättre förutsättningar. De kommer att vara tvungna att omvärdera traditionella partiståndpunkter och söka nya, gemensamma, lösningar. Och de kan göra det med utgångspunkt i dagens situation, inte den verklighet som förde de borgerliga partiledarna till Göran Hägglunds trädgård i Bankeryd för tre och ett halvt år sedan.

Det gäller uppgiften att formulera en ekonomisk politik som förmår ta Sverige genom den internationella krisen. Men det gäller också de andra frågor som står på oppositionspartiernas dagordning. Omställningen av energisystemet kräver nytänkande. Den måste betraktas som en möjlighet att skapa nya jobb, inte tvärt om.

Här börjar arbetet

Välfärdssystemen är inte i första hand en belastning för samhällsekonomin, de skapar tvärt om förutsättningarna för utveckling.

Integrationen i det svenska samhället, och en ansvarsfull internationell politik, är ingenting som kan vänta på bättre tider.

Att formulera svar på hur det ska gå till är de verkliga utmaningarna för Sahlin och de andra ledarna för den rödgröna regeringsutmaningen. Nu börjar arbetet.

IP