Svensk potatis blir allt sämre

– och skördarna blir mindre

MAT & DRYCK

Markozon gör inte bara att potatisskördarna minskar, potatisen blir också vattnigare och drar till sig mer fett vid tillagning.

– Vi har sett tendenser till att den innehåller mer vatten och mindre torrsubstanser och det är en dålig egenskap, säger Kristin Piikki, doktorand på Botaniska institutionen vid Göteborg universitet.

– Ozon är ett fotosyntesgift och knölarna hinner inte fylla upp sig med kolhydrater och andra fotosyntesprodukter som de ska, fortsätter hon.

På fredag lägger hon fram sin avhandling som är en del i ett större EU-finansierat forskningprojekt. Parallella fältstudier har gjorts i Belgien, Finland, Irland, Italien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Även Nederländerna finns med på ett hörn.

Ökade volymer

Att luftföroreningar skulle föra något gott med sig är kanske en märklig tanke, men studierna i Storbritannien visar på upp till 30-procentiga ökningar av skördevolymerna på grund av utsläppen av koldioxid. Liknande resultat har framkommit vid tidigare studier på andra håll.

Här utmärker sig dock Sverige genom sitt klimat. Kristin Piikkis fältstudier, som är de första i sitt slag i landet, visar inte på någon ökning av skördevolymerna på grund av de förhöjda halterna av koldioxid. Ett faktum som åtminstone delvis kan förklaras med vårt kalla klimat.

Mindre skördar

De potatissorter hon tittat på är Bintje och Kardal som testodlats vid en försöksanläggning norr om Göteborg. Utöver koldioxideffekterna har hon studerat hur det marknära ozonet påverkar skördarna. Det handlar alltså om ozon i det sammanhang som är skadligt för människor och miljö. Utöver att potatisen blir vattnigare minskar även skördevolymerna med omkring fem procent.

– Tidigare potatissorter är mer känsliga för ozon än senare sorter. De senare har bättre förmåga att kompensera för skadorna och bilda nya blad, säger Kristin Piikki.

Fakta: En sorts ozon – två ozonproblem

Margareta Gustafsson/TT